Global Labour Institute (GLI) är en stiftelse bildad enligt schweizisk lag med säte i Genève. Dess ändamål är att främja internationell solidaritet bland fackliga organisationer samt mellan dessa och andra organisationer och rörelser i civilsamhället med målsättning att uppnå ett demokratiskt uthålligt världssamhälle, grundat på principer om social rättvisa, frihet och lagregler. GLI är en serviceorganisation för arbetarrörelsen. Den leds av den demokratiska socialismens värderingar och principer.Utmaningen
Globaliseringen av världsekonomin, som den har utvecklats under de gångna tjugo åren, skapar en globalt integrerad gränslös ekonomi där finanskapital och transnationell företagsmakt i ökande grad dikterar sina villkor för nationella regeringar och parlament, politiska partier och nationella fackliga organisationer, dvs för alla instrument för demokratisk kontroll som fungerar på nationell nivå.

Den huvudsakliga sociala konsekvensen av den globaliserande världsekonomin, framväxandet av en global arbetsmarknad, påverkas starkt av statligt våld i dess olika former, den enda viktiga funktion hos staten som inte har gått tillbaka. På så sätt hålls den globala arbetsmarknadens minsta gemensamma nämnare nere på ett konstlat sätt, på nivåer som ligger nära slavarbete, vilket i sin tur innebär att villkoren för världskonkurrens blir oförenliga i takt med överlevnaden för en demokratisk politisk ordning som motsvarar grundläggande mänskliga behov.

Inför denna nya situation i historien, så måste arbetarrörelsen lära sig att spela enligt nya regler – inte de som gällde inom ramen för nationen-staten där den traditionellt utövade sitt inflytande. Den måste lära sig att tänka och agera globalt. Den måste samla ihop alla sina resurser, spridda som de är bland en mångfald organisationer och institutioner, för att rikta in sig på ett enda övergripande mål: att få den globala maktbalansen att väga över till sin förmån.

GLI kommer att vara ett organ som underlättar och en katalysator i denna process. Dess nära förbindelser med den internationella arbetarrörelsen, såväl som dess oberoende ställning, kommer att göra det möjligt för GLI att hjälpa till att binda samman det som kopplats loss, att hjälpa till att hela det som söndrats, att hjälpa till att organisera det som är oorganiserat. Referensramen är den internationella demokratiska kulturen och den representativa demokratins metoder som historiskt sett har vuxit fram i arbetarrörelsen och som gör den till den enda demokratiskt organiserade kraften i civilsamhället.

Sakfrågorna
Globaliseringen i dess nuvarande form har kastat gamla frågor om social och politisk kamp in i ett nytt sammanhang och har förvärrat mänskligt lidande i en omfattning som saknar motstycke. Världssamhället står åter inför barbari, trots de universella värden omkring vilka efterkrigstidens konsensus hade byggts upp. Striderna för att lösa dessa frågor hänger samman och är alla sidor av en enda strid och en enda fråga: vilket slags samhälle vi alla kommer att leva i om tjugo år.

Makt: om två årtionden har de transnationella företagen ökat sin makt enormt på bekostnad av nationen-staten. Internationella handelsavtal samt ekonomisk och samhällspolitik, inklusive massiva privatiseringar och strukturförändringsprogram, påtvingade av Bretton Woods institutioner på regeringar som inte befinner sig i sådant läge att de kan vägra de villkor de ges, för över auktoritet från demokratiskt ansvariga regeringar till transnationella företag som är ansvariga endast inför sina aktieägare. En skenbar världsregering har kommit att existera, uppbackad av konsensus bland konservativa regeringar i ledande stater som kontrollerar den största delen av världens ekonomiska, politiska och militära makt och i sista hand genom transnationell företagsmakt. Denna världens de facto regering är inte föremål för någon form av demokratisk kontroll eller redovisningsskyldighet. Det internationella kapitalets demokratiska redovisningsskyldighet och demokratisering av global styrning är den centrala frågan inför 2000-talet.

Pengar: nyliberal politik som bedrivs avsiktligt och provokativt av konservativa regeringar har polariserat samhället. Välstånd som skapats av arbetare omfördelas systematiskt till förmån för de rika och till förfång för de fattiga. Inte sedan i början av seklet har de sociala ojämlikheterna varit så kolossala.

Sysselsättning till låg lön och osäker anställning sprids genom tillfälliga arbeten, utlagda samt underentreprenads- temporära och deltidsarbeten. Inte ens sysselsättning ger längre skydd mot fattigdom och allteftersom arbetslösheten växer, så växer den redan omfattande informella sektorn där arbetstagare är rättslösa och oskyddade.

Utnyttjande och förtryck: strax innan det andra årtusendet är barnarbete utbrett som aldrig förr, arbetsplatser med svältlöner har kommit tillbaka där de hade bannlysts genom framgångsrika fackliga strider i det förgångna, miljoner rättslösa arbetare rör sig genom kontinenterna i sökandet efter ekonomisk – och ibland fysisk – överlevnad, diktaturer håller hela befolkningar i slaveri. Kampen mot utnyttjande och förtryck är nära knuten till kampen för mänskliga och demokratiska rättigheter och kräver allianser mellan fackföreningar, rörelser för mänskliga rättigheter och enfrågerörelser som försvarar ursprungsbefolkningar och andra religiösa, nationella eller kulturella minoriteter.

Industriell demokrati: även i länder där demokrati råder, så upphör den i allmänhet vid arbetsplatsen. Auktoritära arbetsplatsrelationer och strukturer hålls på plats genom rädslan att förlora sitt jobb till den stora och växande massan av arbetslösa. Där arbetstagarna har uppnått ett mått av inflytande över sitt arbete och dess ändamål, så angrips dessa vinningar som så många “rigida inställningar” som måste bort i konkurrensens namn. Facket måste visa att demokratin är odelbar och att industriell demokrati inte huvudsakligen är en industriell utan en demokratisk fråga, på företags- och global nivå.

Mänskliga rättigheter: för arbetarrörelsen är kampen för mänskliga och demokratiska rättigheter inte bara en moralisk förpliktelse utan en grundläggande klassfråga. Frågan handlar om att utsträcka denna kamp bortom grundläggande fackliga rättigheter som föreningsfrihet, yttrandefrihet och rätten att strejka, inklusive rätten att strejka i solidaritet, för att i allians med andra progressiva krafter uppnå demokratisering av världen och att politiskt besegra de nuvarande bastionerna av tvångsarbete och bakåtsträvande.

Jämställdhet: trots framsteg när det gäller medvetenhet och imponerande strider så har kvinnor varit de huvudsakliga offren för avregleringen, omvandlingen av arbeten till tillfälliga arbeten och social darwinism. De utgör en majoritet av de arbetslösa, lantarbetarna, de migrerande arbetarna och de som arbetar i hemmen. De finns bland offren för de mest brutala och destruktiva formerna av utnyttjande.

Rättvisa för kvinnor och jämställdhet på jobbet och i samhället kräver inte bara allianser mellan fackföreningsrörelsen och kvinnorörelsen utan en femininisering av fackföreningsrörelsen: massiv tillströmning av kvinnliga arbetstagare till facket, hela vägen upp till ledande nivåer. Bara genom att förändra denna aspekt av dess nedärvda mönster kan fackföreningsrörelsen till fullo bli representativ och få befogenhet att utföra sitt uppdrag.

Ekologi: inget effektivt globalt svar på miljöförstörelsen har ännu funnits. Lokala strider har delvis varit framgångsrika. Lagstiftning på nationell nivå betraktas ofta av transnationella företag som ett hinder för profit och ett skäl att omlokalisera produktion till länder där sådan skyddslagstiftning inte existerar. En omfattande global politik för att skydda miljön kräver ett framväxande av en alternativ global världsordning som kräver gemensamma ansträngningar från fackföreningar, politiska partier och miljöaktivister.

Krig: trots att det kalla kriget har upphört och maktblocken som bedrev det i stort har sönderdelats, så hemsöks många länder i Afrika, Asien och Europa av krig och militära konflikter hotar i andra där en orolig fred fortfarande råder. De ledande makterna är kallsinniga inför krig som inte direkt hotar deras intressen. Utestängande och extremistisk nationalism, religiös fanatism, nya och gamla former av fascism är på uppgång. De är dödsfiender till arbetarrörelsen, som måste bli den drivande kraften i en demokratisk allians mot extremism på högerkanten och krig.

GLIs stadgar anger som sin uppgift, utöver att bygga upp arbetarsolidaritet, att bekämpa alla former av utnyttjande och förtryck, att utsträcka den beslutsfattande makten till vanligt folk om deras liv, att främja demokratiska rättigheter, att stödja befolkningar i deras kamp för självbestämmande och att fritt få uttrycka sin nationella kultur, att främja jämställdhet bland män och kvinnor, att bekämpa alla former av diskriminering och att slåss för en demokratisk fred baserad på frihet för alla.

Uppgifterna
GLI kommer att verka på flera nivåer:

Historia: “de som skär av sina rötter kan inte växa”. GLI kommer att stärka arbetarrörelsens identitet och dess känsla för uppgiften genom att rädda arbetarrörelsens historia undan glömska och göra den tillgänglig som ett verktyg för att organisera. GLI är för närvarande, i partnerskap med Café Productions, ett London-baserat dokumentärfilmbolag som gör program för televisionen, engagerade i produktionen av en film för televisionen om den internationella arbetarrörelsens historia. Man kommer att göra historiska efterforskningar och ta fram publikationer i partnerskap med yrkessekretariat och andra organisationer för arbetstagare och man kommer att ägna speciell uppmärksamhet åt satsningar som syftar till att återupprätta det historiska minnet när det gäller arbetarrörelsen i länder där den allvarligt förtryckts, såsom till exempel länderna i Öst- och Centraleuropa och i de stater som kommit efter Sovjetunionen.

Program: början till ett program för en ny demokratisk världsordning existerar: till exempel olika förslag till socialklausul i internationella handels- och sociala fördrag, eller till beskattning av internationella kapitalflöden. Det existerar även en kritisk analys av den nuvarande kapitalistiska “nya världsordningen” i form av ett antal böcker och artiklar. Det existerar emellertid inte ett sammanhängande program med förslag som skulle kunna lägga fram interna konsekventa alternativ på olika nivåer (ekonomisk, social, politisk, kulturell, ekologisk osv) och på det hela utgöra ett globalt alternativ. Detta arbete kvarstår att göra. GLI kommer att bidra till att utveckla ett program för ett alternativt samhälle i samarbete med institutioner och rörelser där sådant arbete redan äger rum, i ord eller i handling. Detta program kommer att växa fram ur diskussioner med en lång rad organisationer och institutioner, vilket inte utesluter de sociala motparterna (utvalda företag och arbetsgivare) som är beredda att samarbeta med arbetarrörelsen och andra parter för att trygga ett demokratiskt och uthålligt världssamhälle.

Organisation: trots att det står klart att de nuvarande strukturerna inom arbetarrörelsen, i synnerhet på internationell nivå, inte är lämpade att möta globaliseringens utmaningar, så är det långt ifrån klart i vilken riktning de behöver förändras. Ett effektivt svar på globalisering kräver starkare, snarare än svagare, internationella fackliga organisationer. Globaliseringen av världsekonomin kräver att man inrättar ett globalt system för partsrelationer, som bygger på befintliga avtal mellan yrkessekretariat och transnationella företag. Inom den globala arbetarrörelsen tar man fackföreningars förhållande till politiska partier och till politik under övervägande. Att organisera den informella sektorn utgör en enorm utmaning. GLI kommer att utgöra ett forum där sådana frågor kan utredas och behandlas utan att organisationer nödvändigtvis dras in i direkta åtaganden.

Allianser: beroende på sakfrågor, så kommer GLI att söka underlätta allianser och nätverk mellan fackföreningar och potentiella parter i civilsamhället, såsom organisationer som är inriktade på mänskliga rättigheter, utbildning, kvinnors rättigheter, miljöskydd, samhällsrörelser bland dem som drivits bort från landsbygden och i den informella sektorn i städer, progressiva studentrörelser, samhällsorganisationer, konsumentföreningar och andra.

Medlen
Utbildning: GLI kommer att fastställa utbildningsbehov och genomföra utbildningsverksamhet i partnerskap med internationella fackliga organisationer, IFWEA och dess medlemmar, eller med specialiserade organ som till exempel Labour Telematics. Så snart som resurserna tillåter det kommer man att anordna en sommarskola för den internationella fackföreningsrörelsen. Andra projekt som är under övervägande är: att upprätta ett Internationellt arbetaruniversitet, ungdomsläger/seminarier, ett internationellt fackligt lånebibliotek, att utforska informationsteknologins potential för facket.

Utredningar: GLI kommer att genomföra utredningar av en rad frågor förenliga med de uppgifter som beskrivs ovan.

Publikationer: GLI kommer att publicera broschyrer och andra publikationer, på egen hand eller på kontrakt och i partnerskap med andra arbetarorganisationer, inklusive utbildningsmaterial, korta berättelser för en allmän publik, utredningar och rapporter om specifika frågor.

Möten: GLI kommer att anordna olika möten (små informella möten, seminarier, konferenser) förenliga med de uppgifter som beskrivs ovan.

Nätverksarbete: GLI kommer att stå i förbindelse med institutioner med liknande eller närliggande verksamhet för att utveckla möjligheter till samverkan, GLI kommer att bli del av ett nätverk (eller bidra till att skapa ett där så behövs) för fackföreningsfolk, författare, journalister och politiskt aktiva som arbetar med samma frågor, man kommer att delta i fackliga initiativ förenliga med GLIs uppgift. Syftet med denna aktivitet skulle vara att bidra till en kollektiv satsning för att utarbeta ett handlingsprogram för att möta arbetarrörelsens och dess allierades ekonomiska, sociala och politiska målsättningar.

Finansiering
GLI ska finansieras genom regelbundna bidrag, genom donationer, genom subventioner från offentliga myndigheter eller institutioner, genom den inkomst som genereras genom den service som dess personal tillhandahåller för tredje part, genom försäljning av dess publikationer och genom intäkter från dess tillgångar.

GLIs styrande organ, stiftelsens styrelse, kommer att besluta vilka inkomstkällor som ska accepteras och hur tillgängliga medel ska användas.

Stiftelsens styrelse
Ledamöterna i stiftelsens styrelse, som kan omfatta upp till nio ledamöter, är: Alana Dave, bildningssekreterare, ITF; Mel Doyle, f.d. sekreterare WEA (England och Skottland); Dan Gallin, ordförande; Joëlle Kuntz, journalist; Ron Oswald, IULs generalsekreterare; Karin Pape, WIEGO konsulent för Europa; David Spooner, internationella projektledare, orgnisationsavdeling, T&GWU. Styrelsen sammanträder minst en gång per år.

Global Labour Institute
Avenue Wendt 12
CH-1203 Genève
tel/fax: (+41 22) 344 63 63
e-mail: gli@iprolink.ch
december 2004