“Institutionerna” har vidtagit nya \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e4nka den grekiska ekonomin som en reaktion p\u00e5 regeringens beslut att utlysa en folkomr\u00f6stning den 5 juli om r\u00e4ddningspaketets villkor. F\u00f6rhandlingarna g\u00e4llde aldrig ekonomin utan regim\u00e4ndringen – och att eliminera eventuell politisk smitta i andra delar av Europa.<\/p>\n
Ett sp\u00f6ke hems\u00f6ker Europa – sp\u00f6ket som \u00e4r ett demokratiskt alternativ till \u00e5tstramningspolitiken. Syriza-regeringen i Grekland f\u00f6rkroppsligar detta alternativ och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) har slutit sig samman med Internationella Valutafonden (IMF) f\u00f6r att besv\u00e4rja den utmaning den utg\u00f6r. Med f\u00e5 undantag har politiska partier fr\u00e5n alla l\u00e4ger i det tysta eller aktivt st\u00f6tt anti-Syriza-koalitionen.<\/p>\n
Sedan valsegern i januari har Syriza f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rhandla fram l\u00e4ttnad fr\u00e5n den f\u00f6r\u00f6dande \u00e5tstramningspolitik som p\u00e5tvingats tidigare regeringar, ett program som har lett till ekonomisk och social f\u00f6rst\u00f6relse i en omfattning som normalt kopplas bara till krigstider. Det har skjutit \u00e5terh\u00e4mtningen in i en avl\u00e4gsen framtid och har lett till en \u00f6kning av skuldb\u00f6rdan.<\/p>\n
Regeringen har, trots sina vall\u00f6ften att s\u00e4tta stopp f\u00f6r \u00e5tstramningspolitiken, letat \u00f6verallt i landet efter alla tillg\u00e4ngliga pengar, har skurit ner utgifterna f\u00f6r att uppn\u00e5 ett budget\u00f6verskott och har gjort sina betalningar till fordrings\u00e4garna. Kommissionen, ECB och IMF (som nu g\u00e5r underben\u00e4mningen “institutionerna” snarare \u00e4n trojkan) gjorde klart fr\u00e5n dag ett att skuldneds\u00e4ttning, som \u00e4r den enda realistiska l\u00f6sningen p\u00e5 den varaktiga krisen, inte fanns med i bilden. Samtidigt som regeringen t\u00e5lmodigt f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rhandla och till och med gick med p\u00e5 att forts\u00e4tta med det f\u00f6r\u00f6dande r\u00e4ddningspaketet p\u00e5 villkor som skulle ha sugit ytterligare miljarder med euro ur ekonomin, m\u00f6ttes deras f\u00f6rslag med avslag, f\u00f6rakt och f\u00f6rol\u00e4mpningar.<\/p>\n
“Institutionerna” v\u00e4grar cyniskt nog helt att p\u00e5ta sig ansvaret f\u00f6r den sannolikt omfattande ekonomiska kollapsen. Begr\u00e4nsade regerings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla grundl\u00e4ggande n\u00e4ring till fortsatt tillg\u00e5ng till el \u00e5t de mest utsatta befolkningsgrupperna kallades kritiskt f\u00f6r oacceptabel “unilateralism”. F\u00f6r EU-kommissionens ordf\u00f6rande, Jean-Claude Juncker, vars tidigare fr\u00e4msta “bedrift” var att han st\u00e4rkt Luxemburgs position som skatteparadis f\u00f6r multinationella f\u00f6retag, var inget grekiskt skattef\u00f6rslag bak\u00e5tstr\u00e4vande nog.<\/p>\n
Regeringens f\u00f6rslag att uppr\u00e4tth\u00e5lla ett grundsystem f\u00f6r kollektivf\u00f6rhandlingar och socialt skydd f\u00f6rd\u00f6mdes vid upprepade tillf\u00e4llen. ECB iscensatte kapitalflykten och en anstormning av bankerna genom att begr\u00e4nsa de grekiska bankernas tillg\u00e5ng till l\u00e5n samtidigt som man portionerade ut precis tillr\u00e4ckligt med akuta likvida medel f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla st\u00e4ndigt tryck.<\/p>\n
Nu har “institutionerna” vidtagit nya \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e4nka den grekiska ekonomin som svar p\u00e5 regeringens beslut att utlysa en folkomr\u00f6stning den 5 juli om r\u00e4ddningspaketets villkor. Syftet \u00e4r att st\u00e4rka bankernas och s k teknokraters (som i sj\u00e4lva verket \u00e4r ytterst politiska) styre och p\u00e5minna Greklands medborgare om att de aldrig f\u00e5r tro att de eventuellt kan ifr\u00e5gas\u00e4tta finansv\u00e4rldens makt.<\/p>\n
Den enkla sanningen \u00e4r att den sociala grymhet som kallas \u00e5tstramning aldrig skulle kunna ge det resultat som den skenbart var avsedd att tillhandah\u00e5lla.<\/p>\n
F\u00f6rhandlingarna har aldrig g\u00e4llt ekonomin utan ett regimskifte – och att eliminera eventuell politisk “smitta” p\u00e5 andra h\u00e5ll i Europa.<\/p>\n
\u00c5r 1953 beslutade fordrings\u00e4garna p\u00e5 konferensen i London att avskriva h\u00e4lften av Tyskland stora f\u00f6rkrigsskuld och kn\u00f6t utbetalningen av resten till Tysklands f\u00f6rm\u00e5ga att betala genom att uppn\u00e5 ett handels\u00f6verskott. Inget \u00f6verskott, inga utbetalningar.<\/p>\n
Londonavtalet var politiskt: det var avsett att st\u00e4rka Tysklands st\u00e4llning i det kalla kriget. Beslutet att undergr\u00e4va en v\u00e4nsterregering i Grekland \u00e4r ocks\u00e5 lika politiskt. P\u00e5st\u00e5endet, som upprepats i det o\u00e4ndliga under de senaste sex m\u00e5nadernas f\u00f6rhandlingar, att Europa kan klara av en situation d\u00e4r Grekland inte uppfyller sina betalningsskyldigheter och l\u00e4mnar euron, kan v\u00e4ndas upp och ned. Europa kan sm\u00e4lta en omfattande avskrivning av den grekiska skulden – det skulle i sj\u00e4lva verket vara bra f\u00f6r alla – men “institutionerna” \u00e4r fast beslutna att ge en politisk l\u00e4xa och det inte bara till Grekland.<\/p>\n
Under hela f\u00f6rhandlingarna har regeringen t\u00e5lmodigt f\u00f6rsvarat sina st\u00e5ndpunkter, ibland \u00e4ven v\u00e4ltaligt. Dess f\u00f6rslag till begr\u00e4nsade \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rsvara l\u00f6ntagarna, pension\u00e4rerna och de fattiga fr\u00e5n de f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6ljder en omfattande l\u00e5gkonjunktur skulle f\u00e5 skulle ha framst\u00e5tt som en mycket moderat version av Keynes l\u00e4ra f\u00f6r trettio \u00e5r sedan. Att de nu kritiseras och betraktas som ett hot mot ordningen i Europa s\u00e4ger oss en hel del om denna ordning och om den underl\u00e4ggande krisen i europeiskt och global politik. Syrizas valseger har visat en bred v\u00e4nsterr\u00f6relses potentiella makt, n\u00e4r den \u00e4r beredd att ifr\u00e5ga status quo. Solidaritet \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse, idag mer \u00e4n n\u00e5gonsin, f\u00f6r att Syriza skall kunna forts\u00e4tta sin kamp. De fackliga organisationerna borde bygga upp denna solidaritet.
\n.
\nInternationella Unionen f\u00f6r Livsmedels-, njutningsmedels- och lantarbetaref\u00f6rbund samt f\u00f6rbund inom hotell- och restaurangbranschen (IUL) \u00e4r en internationell facklig organisation som representerar anst\u00e4llda inom jordbruk och plantager; f\u00f6r\u00e4dling och tillverkning av livsmedel och dryckesvaror; hotell, restaurang och catering; alla stadier av tobakstillverkning. IUL best\u00e5r av 403 f\u00f6rbund i 126 l\u00e4nder och har sammanlagt ca 2,6 miljoner medlemmar.<\/p>\n