{"id":71,"date":"2008-06-30T17:46:45","date_gmt":"2008-06-30T17:46:45","guid":{"rendered":"http:\/\/127.0.0.1:4001\/wordpress\/detta-ar-global-labour-institute\/"},"modified":"2022-03-11T14:19:42","modified_gmt":"2022-03-11T14:19:42","slug":"detta-ar-global-labour-institute","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/2008\/06\/30\/detta-ar-global-labour-institute\/","title":{"rendered":"Detta \u00e4r Global Labour Institute"},"content":{"rendered":"

Global Labour Institute (GLI) \u00e4r en stiftelse bildad enligt schweizisk lag med s\u00e4te i Gen\u00e8ve. Dess \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att fr\u00e4mja internationell solidaritet bland fackliga organisationer samt mellan dessa och andra organisationer och r\u00f6relser i civilsamh\u00e4llet med m\u00e5ls\u00e4ttning att uppn\u00e5 ett demokratiskt uth\u00e5lligt v\u00e4rldssamh\u00e4lle, grundat p\u00e5 principer om social r\u00e4ttvisa, frihet och lagregler. GLI \u00e4r en serviceorganisation f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. Den leds av den demokratiska socialismens v\u00e4rderingar och principer.Utmaningen<\/strong><\/em>
\nGlobaliseringen av v\u00e4rldsekonomin, som den har utvecklats under de g\u00e5ngna tjugo \u00e5ren, skapar en globalt integrerad gr\u00e4nsl\u00f6s ekonomi d\u00e4r finanskapital och transnationell f\u00f6retagsmakt i \u00f6kande grad dikterar sina villkor f\u00f6r nationella regeringar och parlament, politiska partier och nationella fackliga organisationer, dvs f\u00f6r alla instrument f\u00f6r demokratisk kontroll som fungerar p\u00e5 nationell niv\u00e5.<\/p>\n

Den huvudsakliga sociala konsekvensen av den globaliserande v\u00e4rldsekonomin, framv\u00e4xandet av en global arbetsmarknad, p\u00e5verkas starkt av statligt v\u00e5ld i dess olika former, den enda viktiga funktion hos staten som inte har g\u00e5tt tillbaka. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt h\u00e5lls den globala arbetsmarknadens minsta gemensamma n\u00e4mnare nere p\u00e5 ett konstlat s\u00e4tt, p\u00e5 niv\u00e5er som ligger n\u00e4ra slavarbete, vilket i sin tur inneb\u00e4r att villkoren f\u00f6r v\u00e4rldskonkurrens blir of\u00f6renliga i takt med \u00f6verlevnaden f\u00f6r en demokratisk politisk ordning som motsvarar grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov.<\/p>\n

Inf\u00f6r denna nya situation i historien, s\u00e5 m\u00e5ste arbetarr\u00f6relsen l\u00e4ra sig att spela enligt nya regler – inte de som g\u00e4llde inom ramen f\u00f6r nationen-staten d\u00e4r den traditionellt ut\u00f6vade sitt inflytande. Den m\u00e5ste l\u00e4ra sig att t\u00e4nka och agera globalt. Den m\u00e5ste samla ihop alla sina resurser, spridda som de \u00e4r bland en m\u00e5ngfald organisationer och institutioner, f\u00f6r att rikta in sig p\u00e5 ett enda \u00f6vergripande m\u00e5l: att f\u00e5 den globala maktbalansen att v\u00e4ga \u00f6ver till sin f\u00f6rm\u00e5n.<\/p>\n

GLI kommer att vara ett organ som underl\u00e4ttar och en katalysator i denna process. Dess n\u00e4ra f\u00f6rbindelser med den internationella arbetarr\u00f6relsen, s\u00e5v\u00e4l som dess oberoende st\u00e4llning, kommer att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r GLI att hj\u00e4lpa till att binda samman det som kopplats loss, att hj\u00e4lpa till att hela det som s\u00f6ndrats, att hj\u00e4lpa till att organisera det som \u00e4r oorganiserat. Referensramen \u00e4r den internationella demokratiska kulturen och den representativa demokratins metoder som historiskt sett har vuxit fram i arbetarr\u00f6relsen och som g\u00f6r den till den enda demokratiskt organiserade kraften i civilsamh\u00e4llet.<\/p>\n

Sakfr\u00e5gorna<\/strong><\/em>
\nGlobaliseringen i dess nuvarande form har kastat gamla fr\u00e5gor om social och politisk kamp in i ett nytt sammanhang och har f\u00f6rv\u00e4rrat m\u00e4nskligt lidande i en omfattning som saknar motstycke. V\u00e4rldssamh\u00e4llet st\u00e5r \u00e5ter inf\u00f6r barbari, trots de universella v\u00e4rden omkring vilka efterkrigstidens konsensus hade byggts upp. Striderna f\u00f6r att l\u00f6sa dessa fr\u00e5gor h\u00e4nger samman och \u00e4r alla sidor av en enda strid och en enda fr\u00e5ga: vilket slags samh\u00e4lle vi alla kommer att leva i om tjugo \u00e5r.<\/p>\n

Makt:<\/strong> om tv\u00e5 \u00e5rtionden har de transnationella f\u00f6retagen \u00f6kat sin makt enormt p\u00e5 bekostnad av nationen-staten. Internationella handelsavtal samt ekonomisk och samh\u00e4llspolitik, inklusive massiva privatiseringar och strukturf\u00f6r\u00e4ndringsprogram, p\u00e5tvingade av Bretton Woods institutioner p\u00e5 regeringar som inte befinner sig i s\u00e5dant l\u00e4ge att de kan v\u00e4gra de villkor de ges, f\u00f6r \u00f6ver auktoritet fr\u00e5n demokratiskt ansvariga regeringar till transnationella f\u00f6retag som \u00e4r ansvariga endast inf\u00f6r sina aktie\u00e4gare. En skenbar v\u00e4rldsregering har kommit att existera, uppbackad av konsensus bland konservativa regeringar i ledande stater som kontrollerar den st\u00f6rsta delen av v\u00e4rldens ekonomiska, politiska och milit\u00e4ra makt och i sista hand genom transnationell f\u00f6retagsmakt. Denna v\u00e4rldens de facto regering \u00e4r inte f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r n\u00e5gon form av demokratisk kontroll eller redovisningsskyldighet. Det internationella kapitalets demokratiska redovisningsskyldighet och demokratisering av global styrning \u00e4r den centrala fr\u00e5gan inf\u00f6r 2000-talet.<\/p>\n

Pengar:<\/strong> nyliberal politik som bedrivs avsiktligt och provokativt av konservativa regeringar har polariserat samh\u00e4llet. V\u00e4lst\u00e5nd som skapats av arbetare omf\u00f6rdelas systematiskt till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r de rika och till f\u00f6rf\u00e5ng f\u00f6r de fattiga. Inte sedan i b\u00f6rjan av seklet har de sociala oj\u00e4mlikheterna varit s\u00e5 kolossala.<\/p>\n

Syssels\u00e4ttning till l\u00e5g l\u00f6n och os\u00e4ker anst\u00e4llning sprids genom tillf\u00e4lliga arbeten, utlagda samt underentreprenads- tempor\u00e4ra och deltidsarbeten. Inte ens syssels\u00e4ttning ger l\u00e4ngre skydd mot fattigdom och allteftersom arbetsl\u00f6sheten v\u00e4xer, s\u00e5 v\u00e4xer den redan omfattande informella sektorn d\u00e4r arbetstagare \u00e4r r\u00e4ttsl\u00f6sa och oskyddade.<\/p>\n

Utnyttjande och f\u00f6rtryck<\/strong>: strax innan det andra \u00e5rtusendet \u00e4r barnarbete utbrett som aldrig f\u00f6rr, arbetsplatser med sv\u00e4ltl\u00f6ner har kommit tillbaka d\u00e4r de hade bannlysts genom framg\u00e5ngsrika fackliga strider i det f\u00f6rg\u00e5ngna, miljoner r\u00e4ttsl\u00f6sa arbetare r\u00f6r sig genom kontinenterna i s\u00f6kandet efter ekonomisk – och ibland fysisk – \u00f6verlevnad, diktaturer h\u00e5ller hela befolkningar i slaveri. Kampen mot utnyttjande och f\u00f6rtryck \u00e4r n\u00e4ra knuten till kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter och kr\u00e4ver allianser mellan fackf\u00f6reningar, r\u00f6relser f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och enfr\u00e5ger\u00f6relser som f\u00f6rsvarar ursprungsbefolkningar och andra religi\u00f6sa, nationella eller kulturella minoriteter.<\/p>\n

Industriell demokrati<\/strong>: \u00e4ven i l\u00e4nder d\u00e4r demokrati r\u00e5der, s\u00e5 upph\u00f6r den i allm\u00e4nhet vid arbetsplatsen. Auktorit\u00e4ra arbetsplatsrelationer och strukturer h\u00e5lls p\u00e5 plats genom r\u00e4dslan att f\u00f6rlora sitt jobb till den stora och v\u00e4xande massan av arbetsl\u00f6sa. D\u00e4r arbetstagarna har uppn\u00e5tt ett m\u00e5tt av inflytande \u00f6ver sitt arbete och dess \u00e4ndam\u00e5l, s\u00e5 angrips dessa vinningar som s\u00e5 m\u00e5nga “rigida inst\u00e4llningar” som m\u00e5ste bort i konkurrensens namn. Facket m\u00e5ste visa att demokratin \u00e4r odelbar och att industriell demokrati inte huvudsakligen \u00e4r en industriell utan en demokratisk fr\u00e5ga, p\u00e5 f\u00f6retags- och global niv\u00e5.<\/p>\n

M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/strong>: f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen \u00e4r kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter inte bara en moralisk f\u00f6rpliktelse utan en grundl\u00e4ggande klassfr\u00e5ga. Fr\u00e5gan handlar om att utstr\u00e4cka denna kamp bortom grundl\u00e4ggande fackliga r\u00e4ttigheter som f\u00f6reningsfrihet, yttrandefrihet och r\u00e4tten att strejka, inklusive r\u00e4tten att strejka i solidaritet, f\u00f6r att i allians med andra progressiva krafter uppn\u00e5 demokratisering av v\u00e4rlden och att politiskt besegra de nuvarande bastionerna av tv\u00e5ngsarbete och bak\u00e5tstr\u00e4vande.<\/p>\n

J\u00e4mst\u00e4lldhet<\/strong>: trots framsteg n\u00e4r det g\u00e4ller medvetenhet och imponerande strider s\u00e5 har kvinnor varit de huvudsakliga offren f\u00f6r avregleringen, omvandlingen av arbeten till tillf\u00e4lliga arbeten och social darwinism. De utg\u00f6r en majoritet av de arbetsl\u00f6sa, lantarbetarna, de migrerande arbetarna och de som arbetar i hemmen. De finns bland offren f\u00f6r de mest brutala och destruktiva formerna av utnyttjande.<\/p>\n

R\u00e4ttvisa f\u00f6r kvinnor och j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 jobbet och i samh\u00e4llet kr\u00e4ver inte bara allianser mellan fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och kvinnor\u00f6relsen utan en femininisering av fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen: massiv tillstr\u00f6mning av kvinnliga arbetstagare till facket, hela v\u00e4gen upp till ledande niv\u00e5er. Bara genom att f\u00f6r\u00e4ndra denna aspekt av dess ned\u00e4rvda m\u00f6nster kan fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen till fullo bli representativ och f\u00e5 befogenhet att utf\u00f6ra sitt uppdrag.<\/p>\n

Ekologi:<\/strong> inget effektivt globalt svar p\u00e5 milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relsen har \u00e4nnu funnits. Lokala strider har delvis varit framg\u00e5ngsrika. Lagstiftning p\u00e5 nationell niv\u00e5 betraktas ofta av transnationella f\u00f6retag som ett hinder f\u00f6r profit och ett sk\u00e4l att omlokalisera produktion till l\u00e4nder d\u00e4r s\u00e5dan skyddslagstiftning inte existerar. En omfattande global politik f\u00f6r att skydda milj\u00f6n kr\u00e4ver ett framv\u00e4xande av en alternativ global v\u00e4rldsordning som kr\u00e4ver gemensamma anstr\u00e4ngningar fr\u00e5n fackf\u00f6reningar, politiska partier och milj\u00f6aktivister.<\/p>\n

Krig<\/strong>: trots att det kalla kriget har upph\u00f6rt och maktblocken som bedrev det i stort har s\u00f6nderdelats, s\u00e5 hems\u00f6ks m\u00e5nga l\u00e4nder i Afrika, Asien och Europa av krig och milit\u00e4ra konflikter hotar i andra d\u00e4r en orolig fred fortfarande r\u00e5der. De ledande makterna \u00e4r kallsinniga inf\u00f6r krig som inte direkt hotar deras intressen. Utest\u00e4ngande och extremistisk nationalism, religi\u00f6s fanatism, nya och gamla former av fascism \u00e4r p\u00e5 uppg\u00e5ng. De \u00e4r d\u00f6dsfiender till arbetarr\u00f6relsen, som m\u00e5ste bli den drivande kraften i en demokratisk allians mot extremism p\u00e5 h\u00f6gerkanten och krig.<\/p>\n

GLIs stadgar anger som sin uppgift, ut\u00f6ver att bygga upp arbetarsolidaritet, att bek\u00e4mpa alla former av utnyttjande och f\u00f6rtryck, att utstr\u00e4cka den beslutsfattande makten till vanligt folk om deras liv, att fr\u00e4mja demokratiska r\u00e4ttigheter, att st\u00f6dja befolkningar i deras kamp f\u00f6r sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och att fritt f\u00e5 uttrycka sin nationella kultur, att fr\u00e4mja j\u00e4mst\u00e4lldhet bland m\u00e4n och kvinnor, att bek\u00e4mpa alla former av diskriminering och att sl\u00e5ss f\u00f6r en demokratisk fred baserad p\u00e5 frihet f\u00f6r alla.<\/p>\n

Uppgifterna<\/strong><\/em>
\nGLI kommer att verka p\u00e5 flera niv\u00e5er:<\/p>\n

Historia:<\/strong> “de som sk\u00e4r av sina r\u00f6tter kan inte v\u00e4xa”. GLI kommer att st\u00e4rka arbetarr\u00f6relsens identitet och dess k\u00e4nsla f\u00f6r uppgiften genom att r\u00e4dda arbetarr\u00f6relsens historia undan gl\u00f6mska och g\u00f6ra den tillg\u00e4nglig som ett verktyg f\u00f6r att organisera. GLI \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande, i partnerskap med Caf\u00e9 Productions, ett London-baserat dokument\u00e4rfilmbolag som g\u00f6r program f\u00f6r televisionen, engagerade i produktionen av en film f\u00f6r televisionen om den internationella arbetarr\u00f6relsens historia. Man kommer att g\u00f6ra historiska efterforskningar och ta fram publikationer i partnerskap med yrkessekretariat och andra organisationer f\u00f6r arbetstagare och man kommer att \u00e4gna speciell uppm\u00e4rksamhet \u00e5t satsningar som syftar till att \u00e5teruppr\u00e4tta det historiska minnet n\u00e4r det g\u00e4ller arbetarr\u00f6relsen i l\u00e4nder d\u00e4r den allvarligt f\u00f6rtryckts, s\u00e5som till exempel l\u00e4nderna i \u00d6st- och Centraleuropa och i de stater som kommit efter Sovjetunionen.<\/p>\n

Program:<\/strong> b\u00f6rjan till ett program f\u00f6r en ny demokratisk v\u00e4rldsordning existerar: till exempel olika f\u00f6rslag till socialklausul i internationella handels- och sociala f\u00f6rdrag, eller till beskattning av internationella kapitalfl\u00f6den. Det existerar \u00e4ven en kritisk analys av den nuvarande kapitalistiska “nya v\u00e4rldsordningen” i form av ett antal b\u00f6cker och artiklar. Det existerar emellertid inte ett sammanh\u00e4ngande program med f\u00f6rslag som skulle kunna l\u00e4gga fram interna konsekventa alternativ p\u00e5 olika niv\u00e5er (ekonomisk, social, politisk, kulturell, ekologisk osv) och p\u00e5 det hela utg\u00f6ra ett globalt alternativ. Detta arbete kvarst\u00e5r att g\u00f6ra. GLI kommer att bidra till att utveckla ett program f\u00f6r ett alternativt samh\u00e4lle i samarbete med institutioner och r\u00f6relser d\u00e4r s\u00e5dant arbete redan \u00e4ger rum, i ord eller i handling. Detta program kommer att v\u00e4xa fram ur diskussioner med en l\u00e5ng rad organisationer och institutioner, vilket inte utesluter de sociala motparterna (utvalda f\u00f6retag och arbetsgivare) som \u00e4r beredda att samarbeta med arbetarr\u00f6relsen och andra parter f\u00f6r att trygga ett demokratiskt och uth\u00e5lligt v\u00e4rldssamh\u00e4lle.<\/p>\n

Organisation:<\/strong> trots att det st\u00e5r klart att de nuvarande strukturerna inom arbetarr\u00f6relsen, i synnerhet p\u00e5 internationell niv\u00e5, inte \u00e4r l\u00e4mpade att m\u00f6ta globaliseringens utmaningar, s\u00e5 \u00e4r det l\u00e5ngt ifr\u00e5n klart i vilken riktning de beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras. Ett effektivt svar p\u00e5 globalisering kr\u00e4ver starkare, snarare \u00e4n svagare, internationella fackliga organisationer. Globaliseringen av v\u00e4rldsekonomin kr\u00e4ver att man inr\u00e4ttar ett globalt system f\u00f6r partsrelationer, som bygger p\u00e5 befintliga avtal mellan yrkessekretariat och transnationella f\u00f6retag. Inom den globala arbetarr\u00f6relsen tar man fackf\u00f6reningars f\u00f6rh\u00e5llande till politiska partier och till politik under \u00f6verv\u00e4gande. Att organisera den informella sektorn utg\u00f6r en enorm utmaning. GLI kommer att utg\u00f6ra ett forum d\u00e4r s\u00e5dana fr\u00e5gor kan utredas och behandlas utan att organisationer n\u00f6dv\u00e4ndigtvis dras in i direkta \u00e5taganden.<\/p>\n

Allianser:<\/strong> beroende p\u00e5 sakfr\u00e5gor, s\u00e5 kommer GLI att s\u00f6ka underl\u00e4tta allianser och n\u00e4tverk mellan fackf\u00f6reningar och potentiella parter i civilsamh\u00e4llet, s\u00e5som organisationer som \u00e4r inriktade p\u00e5 m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, utbildning, kvinnors r\u00e4ttigheter, milj\u00f6skydd, samh\u00e4llsr\u00f6relser bland dem som drivits bort fr\u00e5n landsbygden och i den informella sektorn i st\u00e4der, progressiva studentr\u00f6relser, samh\u00e4llsorganisationer, konsumentf\u00f6reningar och andra.<\/p>\n

Medlen<\/strong><\/em>
\nUtbildning<\/strong>: GLI kommer att fastst\u00e4lla utbildningsbehov och genomf\u00f6ra utbildningsverksamhet i partnerskap med internationella fackliga organisationer, IFWEA och dess medlemmar, eller med specialiserade organ som till exempel Labour Telematics. S\u00e5 snart som resurserna till\u00e5ter det kommer man att anordna en sommarskola f\u00f6r den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen. Andra projekt som \u00e4r under \u00f6verv\u00e4gande \u00e4r: att uppr\u00e4tta ett Internationellt arbetaruniversitet, ungdomsl\u00e4ger\/seminarier, ett internationellt fackligt l\u00e5nebibliotek, att utforska informationsteknologins potential f\u00f6r facket.<\/p>\n

Utredningar<\/strong>: GLI kommer att genomf\u00f6ra utredningar av en rad fr\u00e5gor f\u00f6renliga med de uppgifter som beskrivs ovan.<\/p>\n

Publikationer<\/strong>: GLI kommer att publicera broschyrer och andra publikationer, p\u00e5 egen hand eller p\u00e5 kontrakt och i partnerskap med andra arbetarorganisationer, inklusive utbildningsmaterial, korta ber\u00e4ttelser f\u00f6r en allm\u00e4n publik, utredningar och rapporter om specifika fr\u00e5gor.<\/p>\n

M\u00f6ten<\/strong>: GLI kommer att anordna olika m\u00f6ten (sm\u00e5 informella m\u00f6ten, seminarier, konferenser) f\u00f6renliga med de uppgifter som beskrivs ovan.<\/p>\n

N\u00e4tverksarbete<\/strong>: GLI kommer att st\u00e5 i f\u00f6rbindelse med institutioner med liknande eller n\u00e4rliggande verksamhet f\u00f6r att utveckla m\u00f6jligheter till samverkan, GLI kommer att bli del av ett n\u00e4tverk (eller bidra till att skapa ett d\u00e4r s\u00e5 beh\u00f6vs) f\u00f6r fackf\u00f6reningsfolk, f\u00f6rfattare, journalister och politiskt aktiva som arbetar med samma fr\u00e5gor, man kommer att delta i fackliga initiativ f\u00f6renliga med GLIs uppgift. Syftet med denna aktivitet skulle vara att bidra till en kollektiv satsning f\u00f6r att utarbeta ett handlingsprogram f\u00f6r att m\u00f6ta arbetarr\u00f6relsens och dess allierades ekonomiska, sociala och politiska m\u00e5ls\u00e4ttningar.<\/p>\n

Finansiering<\/strong><\/em>
\nGLI ska finansieras genom regelbundna bidrag, genom donationer, genom subventioner fr\u00e5n offentliga myndigheter eller institutioner, genom den inkomst som genereras genom den service som dess personal tillhandah\u00e5ller f\u00f6r tredje part, genom f\u00f6rs\u00e4ljning av dess publikationer och genom int\u00e4kter fr\u00e5n dess tillg\u00e5ngar.<\/p>\n

GLIs styrande organ, stiftelsens styrelse, kommer att besluta vilka inkomstk\u00e4llor som ska accepteras och hur tillg\u00e4ngliga medel ska anv\u00e4ndas.<\/p>\n

Stiftelsens styrelse<\/strong><\/em>
\nLedam\u00f6terna i stiftelsens styrelse, som kan omfatta upp till nio ledam\u00f6ter, \u00e4r: Alana Dave, bildningssekreterare, ITF; Mel Doyle, f.d. sekreterare WEA (England och Skottland); Dan Gallin, ordf\u00f6rande; Jo\u00eblle Kuntz, journalist; Ron Oswald, IULs generalsekreterare; Karin Pape, WIEGO konsulent f\u00f6r Europa; David Spooner, internationella projektledare, orgnisationsavdeling, T&GWU. Styrelsen sammantr\u00e4der minst en g\u00e5ng per \u00e5r.<\/p>\n

Global Labour Institute<\/em>
\n Avenue Wendt 12<\/em>
\n CH-1203 Gen\u00e8ve<\/em>
\n tel\/fax: (+41 22) 344 63 63<\/em>
\n e-mail: gli@iprolink.ch<\/a><\/em>
\n december 2004<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Global Labour Institute (GLI) \u00e4r en stiftelse bildad enligt schweizisk lag med s\u00e4te i Gen\u00e8ve. Dess \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att fr\u00e4mja internationell solidaritet bland fackliga organisationer samt mellan dessa och andra organisationer och r\u00f6relser i civilsamh\u00e4llet med m\u00e5ls\u00e4ttning att uppn\u00e5 ett demokratiskt uth\u00e5lligt v\u00e4rldssamh\u00e4lle, grundat p\u00e5 principer om social r\u00e4ttvisa, frihet och lagregler. GLI \u00e4r en […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[12,2],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71"}],"collection":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":182,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71\/revisions\/182"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}