Deltagare, Kamrater,<\/p>\n
Jag tackar er f\u00f6r inbjudan att med er diskutera globaliseringens f\u00f6ljdverkningar f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och vad vi kan g\u00f6ra \u00e5t dessa.<\/p>\n
Jag har varit tv\u00e5 g\u00e5nger i Sverige tidigare i \u00e5r: i b\u00f6rjan av maj och i mitten av juni. I maj hade L.M. Eriksson just tillk\u00e4nnagett att 1.400 jobb skulle f\u00f6rsvinna till f\u00f6ljd av en omstrukturering, med 925 frist\u00e4llda i Norrk\u00f6ping om jag minns r\u00e4tt. I juni tillk\u00e4nnagav Electrolux att man skulle st\u00e4nga 25 fabriker och 50 lager i Europa och USA, och sk\u00e4ra ned arbetsstyrkan med 12.000. Electrolux aktier steg med 14 procent.
\nJag vet inte vilka fabriksnedl\u00e4ggningar som har tillk\u00e4nnagetts denna g\u00e5ng, men det har f\u00f6rekommit andra tidigare och de skulle ha varit ot\u00e4nkbara f\u00f6r bara ett eller tv\u00e5 decennier sedan n\u00e4r f\u00f6retag – kapital – fortfarande var beroende av den inhemska marknaden begr\u00e4nsad genom nationsgr\u00e4nser.Det finns n\u00e5gra, b\u00e5de till v\u00e4nster och h\u00f6ger, som f\u00f6rringar globaliseringens inverkan. I huvudsak f\u00f6rekommer det historiska argumentet: kapitalismen har alltid varit internationell, som Marx och Engels sj\u00e4lva p\u00e5pekade i det kommunistiska Manifestet, och en v\u00e4rldsekonomi har existerat sedan f\u00f6rra \u00e5rhundradet. Den andra linjens argument pekar p\u00e5 de v\u00e4ldiga ekonomiska omr\u00e5den som \u00e4nnu \u00e4r op\u00e5verkade av globalisering, \u00e5tminstone direkt, och p\u00e5 statistik som visar att, till exempel, den st\u00f6rre delen av internationell handel och investeringar \u00e4ger rum inom regionala ekonomiska block s\u00e5som EU, eller att \u00f6ppenheten i den internationella handeln inte \u00e4r st\u00f6rre idag \u00e4n f\u00f6re 1914.<\/p>\n
Kapitalismen har alltid varit internationell, men det \u00e4r inte samma sak som global. En internationell ekonomi \u00e4r en d\u00e4r huvudenheterna f\u00f6rblir nationella ekonomier, sammanl\u00e4nkade genom ett n\u00e4tverk f\u00f6r handel, utl\u00e4ndska investeringar och kredit. Vad vi r\u00f6r oss mot idag \u00e4r n\u00e5got helt annat.<\/p>\n
Globaliseringen drivs av en teknologisk revolution, i synnerhet inom elektronik, kommunikationer och transport. Rapporten fr\u00e5n UNRISD (FN:s forskningsinstitut f\u00f6r social utveckling) till det internationella toppm\u00f6tet f\u00f6r social utveckling f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan visade p\u00e5 n\u00e5gra av konsekvenserna av dessa teknologiska framsteg. Ett \u00e4r den dramatiska reduceringen av kostnaden f\u00f6r telekommunikationer (ett tre minuters samtal fr\u00e5n London till New York kostade USD31 1970 och USD3 1990). Inte bara kostnaden, utan hastigheten och s\u00e4tten att kommunicera har f\u00f6r\u00e4ndrats, genom fax och e-post.<\/p>\n
Det har f\u00f6rekommit en datordriven utveckling i likartad skala inom industrin, mellan 1982 och 1992 s\u00e5 \u00f6kade antalet industrirobotar i v\u00e4rlden mer \u00e4n tiofalt. Transporterna har ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrats, s\u00e4rskilt flygresandet: mellan 1960 och 1990 sj\u00f6nk v\u00e4rldens flygbolags driftskostnader med omkring 60 procent och planen fraktar nu omkring 1,25 miljarder m\u00e4nniskor och 22 miljoner ton last varje \u00e5r. N\u00e4stan en fj\u00e4rdedel, i v\u00e4rde r\u00e4knat, av globalt tillverkade exportprodukter fraktas nu med flyg.<\/p>\n
Denna utveckling har en \u201doerh\u00f6rd social och ekonomisk inverkan\u201d observerar man i UNRISD-rapporten \u201datt f\u00f6r\u00e4ndra arbetsrelationer, f\u00f6rst\u00f6ra n\u00e5gra jobb och skapa andra\u201d – p\u00e5 det hela taget s\u00e5 f\u00f6rst\u00f6r den naturligtvis mer \u00e4n den skapar.<\/p>\n
Den p\u00e5verkar inte bara produktion utan \u00e4ven tj\u00e4nster: m\u00e5nga f\u00f6retag, i synnerhet flygbolag, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag osv. exporterar nu arbetskraftsintensiva databearbetningsjobb till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder: Filippinerna har dussintals f\u00f6retag d\u00e4r kvinnor arbetar f\u00f6r endast USD150 per m\u00e5nad, knappar in 10.000 tecken i timmen, som sedan i samma \u00f6gonblick \u00f6verf\u00f6rs tillbaka till huvuddatorerna i USA. Liknande verksamheter sprider sig i Indien, Kina, Jamaica, Irland och andra l\u00e4nder. Genom att krympa g\u00e4llande avst\u00e5nd och g\u00f6r \u00f6gonblicklig kommunikation m\u00f6jlig, s\u00e5 hj\u00e4lper denna utveckling till att skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla nya maktrelationer b\u00e5de inom och mellan l\u00e4nder.<\/p>\n
Man kan till\u00e4gga att USD 1,5 miljarder \u00f6verf\u00f6rs runt jorden varje dag genom elektronisk post (av vilka en tredjedel genom Londons valutav\u00e4xling) utanf\u00f6r n\u00e5gon regerings eller stats kontroll.<\/p>\n
Argumentet att hela v\u00e4rldsekonomin \u00e4nnu inte \u00e4r globaliserad \u00e4r ett argument som handlar om huruvida ett glas \u00e4r halvfullt eller halvtomt. Vad som \u00e4r viktigt \u00e4r trenden. Redan f\u00f6r fem \u00e5r sedan f\u00f6ruts\u00e5g Percy Barnevik, intervjuad av Fortune, \u201den massiv flytt fr\u00e5n v\u00e4stv\u00e4rlden. Vi (ABB) har redan 25.000 anst\u00e4llda i tidigare kommunistl\u00e4nder. De kommer att g\u00f6ra det jobb som tidigare gjorts i V\u00e4steuropa.\u201d Fler jobb flyttar ocks\u00e5 till Asien: ABB, som bara hade 100 arbetare anst\u00e4llda i Thailand 1980, hade 2.000 d\u00e4r f\u00f6r fem \u00e5r sedan och planerade f\u00f6r 7.000 vid seklets slut. Barnevik f\u00f6rutsp\u00e5dde en drastisk och permanent nedg\u00e5ng i syssels\u00e4ttningen i industrialiserade l\u00e4nder: \u201dV\u00e4steuropeisk och amerikansk syssels\u00e4ttning kommer bara att krympa och krympa p\u00e5 ett metodiskt s\u00e4tt. Precis som jordbruket vid sekelskiftet.\u201d<\/p>\n
Jag tror inte vi beh\u00f6ver uppeh\u00e5lla oss l\u00e4nge vid globaliseringens verklighet, natur och omfattning: det har man redan gjort p\u00e5 andra h\u00e5ll och arbetare och fackligt aktiva k\u00e4nner i alla fall av effekten och verkligheten varje dag. Jag skulle nu vilja koncentrera mig p\u00e5 dess aspekter som mer direkt p\u00e5verkar arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n
Den mest betydelsefulla utvecklingen har varit uppkomsten av transnationella storf\u00f6retag (TNCs) och i en n\u00e4rliggande utveckling, statens f\u00f6r\u00e4ndrade funktioner.<\/p>\n
TNCs \u00e4r spjutspetsen och samtidigt de som f\u00e5r ut mest av det f\u00f6rra decenniets teknologiska revolution, och de \u00e4r dominerande akt\u00f6rer i den globala integrationsprocessen. V\u00e4rldens cirka 40.000 transnationella moderbolag och deras 200.000 dotterbolag kontrollerar nu 75 procent av all v\u00e4rldshandel i r\u00e5varor, tillverkade varor och tj\u00e4nster (i sj\u00e4lva verket mer om man r\u00e4knar in underentreprenad). En tredjedel av denna handel \u00e4r f\u00f6retagsintern, dvs den \u00e4ger rum mellan olika enheter i ett enda storf\u00f6retag, och g\u00f6r det mycket sv\u00e5rt f\u00f6r regeringar och internationella organisationer att ut\u00f6va n\u00e5gon kontroll. TNCs kontrollerar nu \u00e4ven en tredjedel av v\u00e4rldens produktiva tillg\u00e5ngar. Enligt UNCTAD (FN:s kommission f\u00f6r handel och utveckling) har \u201dinternationell produktion blivit ett centralt strukturellt utm\u00e4rkande drag i v\u00e4rldsekonomin.\u201d<\/p>\n
Sedan Sovjetblockets kollaps f\u00f6r en sex eller sju \u00e5r sedan, fr\u00e4mst f\u00f6rorsakad av det byr\u00e5kratiska kollektivistiska systemets of\u00f6rm\u00e5ga att anpassa sig till den nya tekniken och dess sociala och politiska konsekvenser, s\u00e5 har den transnationella makten blivit verkligt global genom den ekonomiska och politiska koloniseringen av det tidigare Sovjetblocket och de stater som eftertr\u00e4tt USSR. De \u201dnya kapitalistl\u00e4nderna\u201d i det tidigare Sovjetblocket, och stor del av de s\u00e5 kallade utvecklingsl\u00e4nderna, inklusive FFCC (framtida tidigare kommunistl\u00e4nder) s\u00e5som Kina, som har st\u00e5tt utanf\u00f6r den kapitalistiska ekonomin, har lagt till n\u00e4ra 1 miljard m\u00e4nniskor till den globala marknad som kontrolleras av transnationellt kapital.<\/p>\n
Sammanfattningsvis har vi en situation d\u00e4r de transnationella f\u00f6retagen har \u00f6kat sin makt oerh\u00f6rt (s\u00e5v\u00e4l som sitt ideologiska inflytande) under tv\u00e5 decennier och d\u00e4r kapitalets r\u00f6rlighet \u00e4r praktiskt taget okontrollerad.<\/p>\n
En politisk konsekvens, med stora sociala f\u00f6ljdverkningar, har varit statens f\u00f6r\u00e4ndrade funktioner: dess minskade makt och autonomi och f\u00f6ljaktligen dess minskade roll som samh\u00e4llets reglerande mekanism och, samtidigt, f\u00f6rst\u00e4rkningen av dess funktioner som den som tj\u00e4nar den transnationella samf\u00e4llda maktens intressen.<\/p>\n
Nationalstaten har g\u00e5tt bak\u00e5t p\u00e5 flera niv\u00e5er: i f\u00f6rsta hand som en betydande ekonomisk akt\u00f6r och, som en f\u00f6ljd, som arbetsgivare, som reglerande mekanism och som ett maskineri f\u00f6r att omf\u00f6rdela samh\u00e4llsprodukten genom beskattning.<\/p>\n
Antalet privatiseringar p\u00e5 global niv\u00e5 \u00f6kade femfalt mellan 1985 och 1990 och \u00f6kar fortfarande mycket snabbt allteftersom tidigare skyddade ekonomier, s\u00e5som Indien, och byr\u00e5kratiska kollektivistiska ekonomier som utvecklas till en form av marknadsstalinism s\u00e5som Kina, Vietnam eller Kuba och naturligtvis de tidigare l\u00e4nderna i Sovjetblocket, \u00f6ppnar upp f\u00f6r transnationell samf\u00e4lld investering. \u00c4ven i de industrialiserade l\u00e4nderna i OECD-gruppen s\u00e5 h\u00e5var privatiseringen in de mest l\u00f6nsamma tillg\u00e5ngarna som hitintills har varit kvar i offentlig \u00e4go.<\/p>\n
Privatiseringar \u00f6kar inte bara de transnationella f\u00f6retagens omfattning och makt, utan de ber\u00f6var \u00e4ven staten ekonomiskt inflytande och f\u00f6rsvagar d\u00e4rf\u00f6r dess f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5verka den ekonomiska politiken och, i sin roll som arbetsgivare, arbetsmarknadspolitiken.<\/p>\n
Den senare tidens internationella handelsavtal, till exempel inom ramen f\u00f6r V\u00e4rldshandelsorganisationen (WTO), bestraffar regeringar som f\u00f6rs\u00f6ker ut\u00f6va en st\u00f6rre kontroll \u00f6ver TNCs och tvingar dem att \u00e4ndra eller avskaffa nationella lagar, policy och vanor som st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r de transnationella f\u00f6retagens operationer i en global marknadsekonomi, s\u00e5som villkor f\u00f6r hur f\u00f6retag kan k\u00f6pas, s\u00e4ljas eller l\u00e4ggas ned av utl\u00e4ndska investerare. F\u00f6ljaktligen minskar de omfattningen f\u00f6r demokratisk kontroll \u00f6ver social och ekonomisk politik, f\u00f6r \u00f6ver auktoritet fr\u00e5n demokratiskt ansvariga regeringar – i b\u00e4sta fall – till TNCs som bara \u00e4r ansvariga inf\u00f6r sina aktie\u00e4gare.<\/p>\n
Statens v\u00e4xande of\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera internationella kapitalfl\u00f6den (eller n\u00e4r kapitalet g\u00e5r ut i strejk mot staten, kapitalflykt) har minskat dess f\u00f6rm\u00e5ga att beskatta kapital och har s\u00e5lunda, ibland drastiskt, reducerat skatteint\u00e4kterna som utg\u00f6r grunden f\u00f6r offentlig service och sociala program, och underminerar d\u00e4rigenom ytterligare den sociala konsensus som \u00e4r avh\u00e4ngig av statens f\u00f6rm\u00e5ga att skydda den svage genom att omf\u00f6rdela samh\u00e4llsprodukten.<\/p>\n
\u00c4nnu farligare \u00e4r statens of\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera kapital inom nationsgr\u00e4nser genom lagstiftning eller genom andra politiska medel, som f\u00f6r med sig inte bara en f\u00f6rsvagning av staten i sig, utan en proportionerlig f\u00f6rlust av inflytande \u00f6ver alla institutioner som verkar inom nationsgr\u00e4nserna: nationell lagstiftning, politiska partier, nationella fackliga strukturer: med andra ord, alla instrument f\u00f6r potentiell eller verklig demokratisk kontroll.<\/p>\n
Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r politiska partier, oavsett deras historiska ursprung, sociala grund, uttalade intentioner eller vall\u00f6ften, finner det i \u00f6kande grad sv\u00e5rt att l\u00e4gga fram klara policyalternativ och \u00e4nnu sv\u00e5rare att genomdriva dem n\u00e4r de en g\u00e5ng befinner sig i regeringsst\u00e4llning. Resultatet \u00e4r att medborgaren k\u00e4nner sig hj\u00e4lpl\u00f6s och cynisk inf\u00f6r institutioner som inte l\u00e4ngre kan verka. Vad vi m\u00f6ter h\u00e4r \u00e4r en demokratins kris skapad av den v\u00e4xande irrelevansen f\u00f6r demokratiska institutioner som verkar inom nationalstatens gr\u00e4nser.<\/p>\n
Jag ber\u00e4ttar inte allt detta f\u00f6r er f\u00f6r att s\u00e4ga att vi b\u00f6r ge upp den politiska kampen inom nationalstaten, inte mer \u00e4n att jag skulle s\u00e4ga att vi b\u00f6r ge upp kampen p\u00e5 regional eller kommunal niv\u00e5 p\u00e5 grund av att s\u00e5dana institutioner har begr\u00e4nsad makt. Vad jag f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga \u00e4r snarare att vi inte l\u00e4ngre kan lita p\u00e5 staten f\u00f6r st\u00f6d, ens n\u00e4r v\u00e5ra traditionella politiska allierade \u00e4r vid makten. Detta har varit fackets erfarenhet, i varierande grad, i Frankrike, Italien, Spanien, USA, och \u00e4ven i Sverige, tror jag, och \u00e4r nu den erfarenhet som det brittiska facket g\u00f6r med den \u201dnya Labour\u201d-regeringen.<\/p>\n
Det \u00e4r inte som om staten helt hade dragit sig tillbaka fr\u00e5n en ekonomisk och social roll, tv\u00e4rtom. Statligt ingripande finns \u00f6verallt, \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller konservativa regeringar, utom att i detta sammanhang s\u00e5 gynnar det systematiskt aff\u00e4rslivet framf\u00f6r arbetstagarna och den starke framf\u00f6r den svage. Som exempel beh\u00f6ver vi bara komma ih\u00e5g jordbruksst\u00f6d, f\u00f6rs\u00e4kringsskydd f\u00f6r investeringar utomlands, infrastruktur som tillhandah\u00e5lls f\u00f6r utl\u00e4ndska investerare p\u00e5 skattebetalarnas bekostnad, milit\u00e4ra och andra offentliga upphandlingar, \u201dbanankrig\u201d samt flygbolags- och luftrumskrig betalade av TNCs genom statliga ombud osv, av samma regeringar som b\u00f6jer sig f\u00f6r trycket att privatisera, att montera ned sociala och offentliga tj\u00e4nster osv.<\/p>\n
Regeringar har f\u00f6r\u00e4ndrat sina roller p\u00e5 grund av att annorlunda roller har tilldelats dem av kapitalet. \u201dDen styrande klassens verkst\u00e4llande utskott\u201d har f\u00e5tt ett nytt och annorlunda mandat. S\u00e5 l\u00e4nge som nationella gr\u00e4nser utgjorde en o\u00f6verstiglig ekonomisk verklighet och kapitalet i betydande utstr\u00e4ckning var beroende av den inhemska marknaden, s\u00e5 m\u00e5ste det komma \u00f6verens med de nationella arbetarr\u00f6relserna och hade d\u00e4rf\u00f6r ett intresse av social konsensus, desto mer s\u00e5 n\u00e4r man befann sig i en politiskt svag position, som 1918 eller 1945. Globaliseringen har befriat kapitalet fr\u00e5n dessa tv\u00e5ngsrestriktioner och social konsensus efterfr\u00e5gas inte l\u00e4ngre.<\/p>\n
Statens maktf\u00f6rlust p\u00e5 alla omr\u00e5den d\u00e4r den traditionellt hade kontroll \u00f6ver kapitalet i det offentliga intressets namn och dess \u00f6kande underkastelse n\u00e4r det g\u00e4ller det transnationella kapitalets behov och intressen \u00e4r sk\u00e4let till att en motstrategi baserad p\u00e5 statens \u00e5terbekr\u00e4ftelse, s\u00e5som sektioner inom den franska v\u00e4nstern f\u00f6resl\u00e5r, till exempel, \u00e4r d\u00f6md att misslyckas. Den offentliga tj\u00e4nstesektorns strejk i Frankrike i slutet av 1995 kan ha varit \u201dde f\u00f6rsta nationella strejkerna mot globalisering\u201d men de var en retr\u00e4ttstrid, p\u00e5 samma s\u00e4tt som de brittiska gruvarbetarnas strejk 1984, och \u00f6ppnar inget perspektiv f\u00f6r framtiden.<\/p>\n
\u00c4r det m\u00f6jligt att f\u00f6rest\u00e4lla sig en fram\u00e5triktad strategi som str\u00e4cker sig bortom nationalstaten? Naturligtvis kan man det. Om man f\u00f6r den fackliga kampen och arbetarr\u00f6relsens politiska kamp till den niv\u00e5 d\u00e4r de h\u00f6r hemma, s\u00e5 \u00e4r det m\u00f6jligt att st\u00e4lla en demokratisk socialistisk (i termens breda allm\u00e4nna betydelse) globaliseringsmodell mot den nyliberala modellen. Kort sagt, det skulle inneb\u00e4ra att bygga upp ett nytt internationellt regleringssystem f\u00f6r transnationella f\u00f6retags operationer p\u00e5 en v\u00e4rldsomfattande basis, beskattning av det internationella kapitalfl\u00f6det (Tobin-skatten), en genomf\u00f6rbar internationell arbetsmarknadslagstiftning och ett antal andra faktorer som vi kan f\u00f6rest\u00e4lla oss.<\/p>\n
Sk\u00e4let till att detta \u00e4r en \u00f6nskedr\u00f6m under nuvarande omst\u00e4ndigheter \u00e4r tv\u00e5faldigt: bristen p\u00e5 ett r\u00e4ttsligt och institutionellt internationellt ramverk, och vad viktigare \u00e4r, en i stort sett oorganiserad global arbetsmarknad.<\/p>\n
P\u00e5 nationell niv\u00e5 har arbetarr\u00f6relsen kunnat h\u00e4vda sig genom att organisera arbetsmarknaden, ta arbetskraften ur konkurrensen, \u00f6vers\u00e4tta dess industriella styrka till politisk styrka och slutligen s\u00e4kerst\u00e4lla lagstiftning f\u00f6r att tj\u00e4na det stora flertalets intressen. Vi har ingen motsvarande \u201dv\u00e4rldsstat\u201d att relatera till p\u00e5 global niv\u00e5. Det finns en skenbar v\u00e4rldsregering, sammansatt av institutioner som Internationella valutafonden, V\u00e4rldsbanken eller WTO, men denna \u201dv\u00e4rldsregering\u201d \u00e4r helt utan demokratisk kontroll. Dess politik leds av kraftfulla internationella aff\u00e4rslobbyister, som \u00e4ven leder politiken hos de stora regeringar som kontrollerar de internationella institutionerna. I det sammanhanget, f\u00f6rblir en internationell arbetstagarlobbyist, som FFI, i stort verkningsl\u00f6s.<\/p>\n
Detsamma g\u00e4ller ILO, ocks\u00e5, l\u00e5t oss inte gl\u00f6mma det, en institution f\u00f6r regeringar, f\u00f6r n\u00e4rvarande i stort paralyserad av trycket fr\u00e5n arbetsgivargruppen, med konventioner som \u00e4r mer k\u00e4nda f\u00f6r att man bryter mot dem \u00e4n att man f\u00f6ljer dem, som m\u00f6dosamt str\u00e4var efter en roll i nya internationella institutioner, s\u00e5som WTO, skapad av aff\u00e4rslivet f\u00f6r aff\u00e4rslivet.<\/p>\n
I avsaknad av en \u201dv\u00e4rldsstat\u201d som skulle kunna svara p\u00e5 p\u00e5tryckningar genom lagstiftning, s\u00e5 m\u00e5ste en s\u00e5dan lagstiftnings plats tas av ett n\u00e4tverk av internationella avtal mellan regeringar. Men det \u00e4r inte v\u00e5rt huvudsakliga problem. Verkligheten \u00e4r att vi \u00e4r alltf\u00f6r svaga f\u00f6r att ut\u00f6va n\u00e5got verkligt tryck p\u00e5 regeringar, varken direkt eller indirekt.<\/p>\n
V\u00e5rt problem \u00e4r att vi inte t\u00e4vlar med nyliberala konservativa krafter som har de \u00f6verl\u00e4gsna v\u00e4rderingarna eller de b\u00e4ttre id\u00e9erna om hur man organiserar samh\u00e4llet, \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4rldsniv\u00e5. Vi har alltid haft de \u00f6verl\u00e4gsna v\u00e4rderingarna och de b\u00e4ttre id\u00e9erna. V\u00e5rt problem \u00e4r att vi t\u00e4vlar om makten d\u00e4r id\u00e9ernas v\u00e4rde slutligen bed\u00f6ms av kapaciteten att genomdriva dem. Vi befinner oss i krig, och detta \u00e4r ett krig d\u00e4r de starkas intressen f\u00f6rsvaras, n\u00e4rhelst de \u00e4r allvarligt hotade, med yttersta brutalitet och med alla medel som kr\u00e4vs.<\/p>\n
I v\u00e5r nuvarande situation s\u00e5 kan prioriteringen inte vara att utarbeta bl\u00e5kopior f\u00f6r b\u00e4ttre institutionella avtal: den verkliga fr\u00e5ga vi m\u00e5ste ta upp \u00e4r varf\u00f6r vi \u00e4r s\u00e5 svaga och s\u00e5 of\u00f6rberedda f\u00f6r all verklig maktkamp. Internationella institutioner \u00e4r bara en \u00e5terspegling av det v\u00e4rldssamh\u00e4lle de verkar i; man kan inte ha en inflytelserik arbetstagarlobby, mycket mindre ett nytt v\u00e4rldssamh\u00e4lle format av arbetarr\u00f6relsen, n\u00e4r r\u00f6relsen \u00e4r s\u00e5 svag i grunden som den \u00e4r idag.<\/p>\n
Prioriteringen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r vara att f\u00f6r\u00e4ndra kraftf\u00f6rh\u00e5llandet i grunden och den fr\u00e5ga vi f\u00f6rst m\u00e5ste ta upp \u00e4r: varf\u00f6r \u00e4r vi s\u00e5 svaga p\u00e5 internationell niv\u00e5?<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det s\u00e5 m\u00e5ste vi f\u00f6rst\u00e5 den globala arbetsmarknadens konsekvenser, de huvudsakliga sociala f\u00f6ljderna av globalisering och det som utg\u00f6r den mest direkta utmaningen f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen idag.<\/p>\n
Framv\u00e4xten av den globala arbetsmarknaden inneb\u00e4r, p\u00e5 grund av kapitalets r\u00f6rlighet och l\u00e4ttheten att kommunicera, att arbetstagare i alla l\u00e4nder, oavsett deras grad av industriell utveckling eller sociala system, st\u00e5r i direkt konkurrens, p\u00e5 alla ekonomiska omr\u00e5den, med en l\u00f6nespridning fr\u00e5n ett till femtio, eller mer.<\/p>\n
Att bjuda under i konkurrensen i global skala p\u00e5 detta s\u00e4tt har satt ig\u00e5ng en obeveklig ned\u00e5tg\u00e5ende spiral av f\u00f6rs\u00e4mrade l\u00f6ner och villkor samt stigande arbetsl\u00f6shet genom nedl\u00e4ggningar, \u00f6verf\u00f6ring av produktion, utl\u00e4ggning p\u00e5 entreprenad, tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar osv. Det finns inget slut p\u00e5 denna spiral annat \u00e4n de n\u00e4stan slavlika arbetsvillkor som r\u00e5der p\u00e5 botten av skalan : en f\u00f6rsvarsl\u00f6s och r\u00e4ttsl\u00f6s arbetskraft som arbetar till l\u00f6ner p\u00e5 10 till 20 dollar i m\u00e5naden.<\/p>\n
I det l\u00e5nga loppet finns inga vinnare i denna process. \u00d6verf\u00f6ring av produktion skapar f\u00e4rre jobb \u00e4n den f\u00f6rst\u00f6r och \u00e4ven s\u00e5 \u00e4r de som idag \u00e4r de som uppenbart drar f\u00f6rdel av \u00f6verf\u00f6ring av produktion morgondagens f\u00f6rlorare eftersom produktionen \u00f6verf\u00f6rs l\u00e4ngre ned\u00e5t. Alla best\u00e4mmelser som av transnationella f\u00f6retag uppfattas som ett hinder eller en kostnadsfaktor kan bli det som utl\u00f6ser denna process: milj\u00f6best\u00e4mmelser, sociala best\u00e4mmelser och, i den senaste analysen, alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som medf\u00f6r direkt eller indirekta kostnader f\u00f6r transnationella investeringar.<\/p>\n
Det finns bromsar p\u00e5 denna process, s\u00e5 l\u00e5ngt att arbetskraftskostnader och sociala kostnader inte \u00e4r de enda \u00f6verv\u00e4ganden som best\u00e4mmer f\u00f6retagslokaliseringar: arbetskraftens kunnande och produktivitet, kvaliteten p\u00e5 infrastrukturen, tillg\u00e4ngligheten av v\u00e4lutvecklade kommersiella n\u00e4tverk, en f\u00f6ruts\u00e4gbar politisk milj\u00f6 baserad p\u00e5 lagstyre, \u00e4r ocks\u00e5 viktiga \u00f6verv\u00e4ganden. Utan dessa faktorer, s\u00e5 skulle den globala omlokaliseringen av produktion ha g\u00e5tt \u00e4nnu snabbare fram.<\/p>\n
Under alla omst\u00e4ndigheter s\u00e5 ligger uppgiften klar framf\u00f6r oss: att l\u00e4gga ett golv under den ned\u00e5tg\u00e5ende spiralen genom att organisera i global skala, sedan h\u00f6ja det genom kollektiva f\u00f6rhandlingar, ocks\u00e5 i global skala.<\/p>\n
Varf\u00f6r \u00e4r ett f\u00f6rslag som l\u00e5ter s\u00e5 enkelt s\u00e5 sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra i praktiken? Av m\u00e5nga sk\u00e4l som vi kan se, men bland dessa sk\u00e4l framtr\u00e4der ett: systemet h\u00e5lls p\u00e5 plats genom terror och v\u00e5ld.
\nDetta leder oss till f\u00f6rtryckets ekonomiska roll.<\/p>\n
I motsats till Philadelphia-deklarationen (f\u00f6rordet till ILOs stadgar), som s\u00e4ger att \u201darbetstagarna inte \u00e4r en vara\u201d, och s\u00e5lunda erk\u00e4nner att m\u00e4nskliga varelser inte \u00e4r en handelsvara bland andra, ser nyliberalerna arbetsmarknaden som \u201den betydande del av marknaden\u201d, som inte b\u00f6r regleras f\u00f6r att beh\u00e5lla \u201dkonkurrenskraften\u201d.<\/p>\n
Verkligheten \u00e4r emellertid att i den globala ekonomin s\u00e5 \u00e4r inte den globala arbetsmarknaden sj\u00e4lvreglerande genom ekonomiska regler utan styrs av politiska regler som inneb\u00e4r massiva statliga ingripanden i form av f\u00f6rtryck genom milit\u00e4r och polis. En av aspekterna d\u00e4r statens makt inte har utmanats av transnationell samf\u00e4lld makt \u00e4r n\u00e4r det g\u00e4ller dess f\u00f6rm\u00e5ga att trycka ned meningsskiljaktigheter och m\u00e4nniskors motst\u00e5nd mot globaliseringens f\u00f6ljder.<\/p>\n
Hur blev l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder s\u00e5dana? V\u00e4rldsfattigdom \u00e4r inte sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5. Inga m\u00e4nniskor v\u00e4ljer n\u00e5gonsin att vara fattiga. Om m\u00e4nniskor \u00e4r fattiga, s\u00e5 \u00e4r det p\u00e5 grund av att de har tvingats in i fattigdom och h\u00e5lls kvar d\u00e4r genom v\u00e5ld. De fattigare – dvs l\u00e5gl\u00f6ne – l\u00e4nder som \u00e4r de betydande akt\u00f6rerna i v\u00e4rldens ekonomi \u00e4r endera allvarligt f\u00f6rtryckta samh\u00e4llen (Kina, Vietnam, Indonesien), eller samh\u00e4llen som har varit utsatta f\u00f6r allvarligt f\u00f6rtryck under den senaste tiden (Ryssland, Central- och \u00d6steuropa, Brasilien, Centralamerika) och detta tidigare f\u00f6rtryck best\u00e4mmer fortfarande arbetsmarknadsvillkoren idag. Och eftersom det \u00e4r dessa l\u00e4nder som fastst\u00e4ller normerna i den l\u00e4gre \u00e4nden av den globala arbetsmarknaden med de f\u00f6rtryckarregimer som styr dem nu, eller har styrt dem tidigare, som utg\u00f6r ett direkt hot inte bara f\u00f6r arbetarna i dessa l\u00e4nder, utan \u00e4ven f\u00f6r arbetare \u00f6verallt.<\/p>\n
Vad betyder konkurrensf\u00f6rm\u00e5ga och konkurrens n\u00e4r villkoren f\u00f6r konkurrens \u00e4r slutgiltiga, och i stort, beslutade genom polisf\u00f6rtryck.<\/p>\n
Inneb\u00e4r det att arbetare \u00f6verallt kommer att forts\u00e4tta att bjuda under varandra tills vi n\u00e5r skalans botten? Att l\u00e4nder kommer att forts\u00e4tta att bjuda under varandra i den takt som de monterar ned social v\u00e4lf\u00e4rd och trygghetslagar? Det \u00e4r precis vad det kommer att inneb\u00e4ra om inget sker, det vill s\u00e4ga om vi inte g\u00f6r n\u00e5got \u00e5t det.<\/p>\n
Nyliberal globalisering, om den l\u00e4mnas utan kontroll, kommer att leda oss till ett mardr\u00f6mssamh\u00e4lle, d\u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 \u00f6ar av high-tech-rikedom kommer att \u00f6verleva under skydd av milit\u00e4r och polis. De kommer att vara relativt v\u00e4lm\u00e5ende garnisonsl\u00e4nder, kanske med h\u00f6ga niv\u00e5er av subventionerad arbetsl\u00f6shet, bef\u00e4sta sp\u00e4rrade egendomar i v\u00e4rldsklass, inte demokratier, och de kommer att vara omgivna av en v\u00e4rld av el\u00e4ndig fattigdom med miljoner rebelliska m\u00e4nniskor som h\u00e5lls nere genom f\u00f6rtryck. Under det f\u00f6rra \u00e5rhundradet skrev Marx att m\u00e4nskligheten inte hade n\u00e5got val mellan socialism och barbarism. Vi lyckades inte s\u00e5 bra med socialismen, s\u00e5 nu har vi barbarism som stirrar oss i ansiktet.<\/p>\n
L\u00e5t oss anv\u00e4nda den styrka vi fortfarande har, d\u00e4r vi har den, f\u00f6r att f\u00f6rhindra denna utg\u00e5ng. Tiden rinner ut. Jag f\u00f6rs\u00f6ker inte skr\u00e4mma er, men om n\u00e5gon tror att vi kan forts\u00e4tta som tidigare och lita p\u00e5 \u00f6det, s\u00e5 har man inte f\u00f6rst\u00e5tt de d\u00e5liga nyheterna \u00e4nnu. R\u00f6tan kommer smygande och du m\u00e4rker den inte omedelbart. Fasaden kan st\u00e5 kvar under l\u00e5ng tid och se imponerande ut medan konstruktionen blir svagare. F\u00f6rra m\u00e5naden h\u00f6rde jag att tyska fackliga skolor st\u00e5r tomma eftersom arbetare inte l\u00e4ngre v\u00e5gar utnyttja den studieledighet som de har r\u00e4tt till, av r\u00e4dsla att f\u00f6rlora sina jobb om de h\u00e4vdar sin lagliga r\u00e4tt.<\/p>\n
Verkligheten \u00e4r att vi \u00e4r indragna i en global maktkamp inf\u00f6r vilken vi \u00e4r totalt of\u00f6rberedda och i vilken vi stadigt har f\u00f6rlorat mark. F\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4tta oss sj\u00e4lva i en position f\u00f6r att segra i denna kamp kr\u00e4vs djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5r r\u00f6relse och stora anstr\u00e4ngningar p\u00e5 alla niv\u00e5er. Det finns ingen annan v\u00e4g \u00e4n den h\u00e5rda v\u00e4gen.<\/p>\n
S\u00e5 l\u00e5t oss se p\u00e5 vad som skulle kunna vara n\u00e5gra faktorer i en internationell strategi f\u00f6r arbetstagare, f\u00f6r fackf\u00f6reningar, i en kraftm\u00e4tning med nya regler, inte de som g\u00e4llde inom nationen-staten d\u00e4r arbetarr\u00f6relsen traditionellt ut\u00f6vade sitt inflytande.<\/p>\n
Detta inneb\u00e4r, i korthet, tre n\u00f6dv\u00e4ndiga saker som h\u00e4nger samman: att organisera, att demokratisera och att bli mer politiska.<\/p>\n
F\u00f6r v\u00e5ra motst\u00e5ndare kommer makten genom kontroll av stora – mycket stora – penningbelopp. F\u00f6r oss kommer makten genom att organisera: vi har ingen annan k\u00e4lla till makt \u00e4n v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att organisera stora massor av arbetare. S\u00e5 vad det handlar om f\u00f6r oss \u00e4r att bli organiserade, b\u00e5de p\u00e5 ytan och p\u00e5 djupet, p\u00e5 global niv\u00e5.<\/p>\n
Var finns v\u00e5ra fasta punkter f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan? Archimedes l\u00e4r ha sagt: \u201dge mig en fast punkt och jag kommer att lyfta v\u00e4rlden.\u201d<\/p>\n
En s\u00e5dan fast punkt \u00e4r att organisera p\u00e5 transnationell f\u00f6retagsniv\u00e5. Inte alla av de 40.000, eller s\u00e5, transnationella f\u00f6retagen \u00e4r av lika strategisk betydelse. P\u00e5 rak arm skulle jag vilja s\u00e4ga att om man organiserar ett urval p\u00e5 1.000 s\u00e5 skulle det vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att balansen ska b\u00f6rja svikta. Att organisera i detta sammanhang inneb\u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla en solid facklig organisation i majoriteten av deras anl\u00e4ggningar – helst, naturligtvis, i dem alla – och en effektiv internationell samordning av dessa organisationer.<\/p>\n
Idag \u00e4r det enda slag av internationell arbetstagarorganisation som fungerar och \u00e4r effektiv f\u00f6r att organisera p\u00e5 denna niv\u00e5 de internationella yrkessekretariaten (IYS). Eftersom det finns femton s\u00e5dana och inte alla av dem i sektorer d\u00e4r transnationella f\u00f6retag \u00e4r betydande, s\u00e5 skulle det inneb\u00e4ra att tio av dem skulle beh\u00f6va organisera i genomsnitt 100 transnationella f\u00f6retag. Det \u00e4r inte ouppn\u00e5eligt, men de beh\u00f6ver verklig hj\u00e4lp.<\/p>\n
Alla internationella yrkessekretariat, \u00e4ven de st\u00f6rsta, har idag f\u00f6r lite ekonomiska medel och \u00e4r \u00f6veranstr\u00e4ngda. De forts\u00e4tter att fungera genom ett mycket litet antal h\u00e4ngivna kvalificerade och \u00f6verarbetade anst\u00e4llda som inte kan g\u00f6ra mer \u00e4n de g\u00f6r idag. Som organisationer s\u00e5 har de n\u00e5tt gr\u00e4nsen f\u00f6r sin kapacitet och de har inte m\u00f6jlighet att m\u00e4rkbart \u00f6ka sina int\u00e4kter genom medlemsavgifter. Medel genom projekt \u00e4r ingen hj\u00e4lp eftersom de f\u00f6rvr\u00e4nger deras prioriteringar och binder den lilla personal de har med att administrera projekt. En l\u00f6sning skulle kunna vara att ge medel till att organisera TNC som ett projekt. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l s\u00e5 m\u00e5ste man finna pengar som inte \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r begr\u00e4nsningar genom statliga best\u00e4mmelser om utvecklingshj\u00e4lp.<\/p>\n
Under alla f\u00f6rh\u00e5llanden s\u00e5 beh\u00f6ver landsorganisationer omv\u00e4rdera tilldelningen av sina egna resurser och av andra tillg\u00e4ngliga resurser f\u00f6r att skapa en internationell r\u00f6relse v\u00e4rdig namnet snarare \u00e4n de befintliga l\u00f6sa n\u00e4tverk av nationella organisationer som \u00e4r vana att t\u00e4nka och agera p\u00e5 nationella villkor.<\/p>\n
Ytterligare ett steg skulle kunna vara att f\u00f6rekomma den historiska n\u00f6dv\u00e4ndigheten och f\u00f6rklara det vara en policym\u00e5ls\u00e4ttning f\u00f6r den svenska arbetarr\u00f6relsen att g\u00f6ra yrkessekretariaten till internationella fackliga unioner, snarare \u00e4n de l\u00f6sa federationer av nationella f\u00f6rbund de nu \u00e4r. Detta skulle medf\u00f6ra att man delegerar betydande befogenhet och resurser fr\u00e5n den nationella till den internationella niv\u00e5n, inklusive befogenhet att kollektivf\u00f6rhandla inom omr\u00e5den d\u00e4r kollektivf\u00f6rhandlingar p\u00e5 internationell niv\u00e5 \u00e4r vettigt. Jag vet att svenska – och nordiska f\u00f6rbund har varit mycket k\u00e4nsliga p\u00e5 denna punkt, men l\u00e5t mig p\u00e5minna er om att internationella avtal mellan yrkessekretariat och transnationella f\u00f6retag redan existerar, p\u00e5 omr\u00e5den s\u00e5som att erk\u00e4nna fackliga r\u00e4ttigheter, j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor, r\u00e4ttigheter f\u00f6r arbetare och fackf\u00f6reningar i f\u00f6retaget, arbetsmilj\u00f6, f\u00f6rebyggande yrkesutbildning i avvaktan p\u00e5 teknisk utveckling och omstrukturering. De \u00e4r naturligtvis undantaget, men vi b\u00f6r str\u00e4va efter att g\u00f6ra dem till regel.<\/p>\n
Bara genom att bli internationella unioner kan de internationella yrkessekretariaten mobilisera de resurser och driva igenom en allm\u00e4nt \u00f6verenskommen ordning i den utstr\u00e4ckning som det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, till exempel i en st\u00f6rre konflikt med ett transnationellt f\u00f6retag som inte g\u00f6r n\u00e5gra misstag och l\u00e5t oss komma ih\u00e5g att trov\u00e4rdighet h\u00e4r inneb\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att skapa allvarliga obehag f\u00f6r storf\u00f6retag som mots\u00e4tter sig organiserande, med andra ord, att ge sig sj\u00e4lv medel att f\u00e5 \u00f6vertaget i en konflikt.<\/p>\n
Som internationella unioner skulle det ocks\u00e5 bli l\u00e4ttare f\u00f6r yrkessekretariaten att bli medlemmar i FFI, medlemmar, inte avdelningar! – som d\u00e5 skulle bli en verklig arbetstagarinternational, med en dubbel struktur, n\u00e4ringssektorer (internationella unioner) och de territoriella organisationerna (landsorganisationer) snarare \u00e4n den lobby som fungerar som en frivilligorganisation som den \u00e4r idag.<\/p>\n
N\u00e4r man talar om internationella unioner, varf\u00f6r inte b\u00f6rja med att f\u00f6rbund g\u00e5r samman \u00f6ver nationsgr\u00e4nser? En ledare f\u00f6r ett belgiskt f\u00f6rbund som jag k\u00e4nner togs inte p\u00e5 allvar n\u00e4r han f\u00f6rslog ett samg\u00e5ende med ett holl\u00e4ndskt f\u00f6rbund, men han var bara f\u00f6re sin tid. Jag vet att de befintliga precedensfallen med \u201dinternationella unioner\u201d (USA\/Canada och Storbritannien\/Irland) delvis har misskrediterats eftersom de n\u00e4stan alltid medf\u00f6r att den st\u00f6rre partnern dominerar och att det finns k\u00e4nsliga fr\u00e5gor som m\u00e5ste l\u00f6sas, men vi kan inte ta det f\u00f6r givet att nationsgr\u00e4nser som blir alltmer meningsl\u00f6sa f\u00f6r alltid ska diktera gr\u00e4nserna f\u00f6r facklig organisering.<\/p>\n
Hur \u00e4r det med de nordiska unionerna? Hur effektiva \u00e4r de? Kan man inte t\u00e4nka sig att ers\u00e4tta dem med ett enda f\u00f6rbund som g\u00e5r \u00f6ver de praktiskt taget obefintliga gr\u00e4nserna mellan de nordiska l\u00e4nderna? Kan man inte t\u00e4nka sig, till exempel, att HRF Sverige, HRHL Finland, HRAF Norge och RBF Danmark skulle kunna utg\u00f6ra ett enda nordiskt hotell- och restaurangarbetaref\u00f6rbund?<\/p>\n
Spr\u00e5kproblemen kan man \u00f6vervinna: ocks\u00e5 idag arbetar f\u00f6rbund i Belgien, Canada, Moldavien, Indien, Sri Lanka eller Schweiz p\u00e5 tv\u00e5 eller flera spr\u00e5k.<\/p>\n
Man kan \u00e4ven t\u00e4nka sig ytterligare samg\u00e5enden mellan internationella yrkessekretariat, och de kommer s\u00e4kert att komma, men de kommer inte, inom och av sig sj\u00e4lva, att l\u00f6sa problemet. N\u00e4r tv\u00e5 eller tre svaga organisationer g\u00e5r samman skapar det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en stark organisation.<\/p>\n
F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien s\u00e5 har kommunikations- och transportteknologier – samma teknologier som \u00e4r den drivande kraften bakom globalisering – skapat de materiella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att bygga en internationell fackf\u00f6reningsr\u00f6relse i ordets sanna mening. \u00c4nd\u00e5 s\u00e5 kommer de inte, om man inte hittar en v\u00e4g att m\u00e4rkbart \u00f6ka resurserna f\u00f6r de internationella yrkessekretariaten, att kunna dra f\u00f6rdel av de nuvarande m\u00f6jligheterna och vi kommer inte att kunna bygga den arbetarr\u00f6relse som vi beh\u00f6ver, med en kapacitet f\u00f6r militant, uth\u00e5llig, djupg\u00e5ende aktion p\u00e5 internationell niv\u00e5.<\/p>\n
N\u00e4r det handlar om att organisera de oorganiserade, st\u00e5r vi inf\u00f6r ett speciellt problem n\u00e4r det g\u00e4ller diktaturl\u00e4nder och polisstater. S\u00e5 som det \u00e4r s\u00e5 kontrollerar s\u00e5dana regimer en mycket stor del av v\u00e4rldens arbetskraft: vi talar om Kina, Vietnam, Burma, Indonesien och, med undantag f\u00f6r Burma, s\u00e5 drar de till sig enorma transnationella samf\u00e4llda investeringar. F\u00f6rra \u00e5ret fick enbart Kina USD42.000 miljoner i direkta utl\u00e4ndska investeringar, n\u00e4st mest i v\u00e4rlden efter USA.<\/p>\n
I detta fall \u00e4r kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter inte bara en moralisk skyldighet utan den enda sunda strategin f\u00f6r att organisera. Detta \u00e4r den andra fasta punkten f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan.
\nDemokrati \u00e4r inte en akademisk fr\u00e5ga eller en fr\u00e5ga om kulturell preferens. F\u00f6r arbetarr\u00f6relsen \u00e4r kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter, utan n\u00e5gon som helst dubbelmoral, inte bara en moralisk skyldighet utan en grundl\u00e4ggande klassfr\u00e5ga, f\u00f6r bara n\u00e4r dessa r\u00e4ttigheter garanteras s\u00e5 kan arbetare organisera sig f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig sj\u00e4lva och f\u00f6ra fram sitt sociala och politiska program.<\/p>\n
Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att framtiden f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen i industrialiserade l\u00e4nder, och framtiden f\u00f6r den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, i mycket stor utstr\u00e4ckning \u00e4r avh\u00e4ngig av v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att organisera oberoende, demokratiska och starka f\u00f6rbund i Asien och i synnerhet i Kina. Detta \u00e4r vad det i praktiken inneb\u00e4r att l\u00e4gga ett golv under den ned\u00e5tg\u00e5ende spiralen. Om man skulle genomf\u00f6ra en s\u00e5dan satsning, s\u00e5 skulle vi bli mycket hj\u00e4lpta av det faktum att detta \u00e4r exakt vad kinesiska arbetare ocks\u00e5 vill. Socialt s\u00e5 kokar Kina under ytan och genom till\u00e5telse av regeringen sj\u00e4lv s\u00e5 f\u00f6rekommer tiotusentals illegala strejker och andra arbetstagar\/arbetsgivarkonflikter i Kina varje \u00e5r. Regimen lever i r\u00e4dsla f\u00f6r att dessa lokala konflikter v\u00e4xer samman till en storskalig oberoende arbetarr\u00f6relse.<\/p>\n
De officiella statligt kontrollerade f\u00f6rbunden har ingen del i detta: i sj\u00e4lva verket har de officiellt till uppgift att informera den statliga s\u00e4kerhetsmakten om all inofficiell organisering eller r\u00f6relse i de f\u00f6retag de ansvarar f\u00f6r.<\/p>\n
I en situation som den i Kina, en polisstat som kombinerar kapitalismens och Stalinismens v\u00e4rsta drag och d\u00e4r diktatur bara mildras genom korruption, s\u00e5 \u00e4r organiserande inte bara en facklig utan \u00e4ven en politisk fr\u00e5ga, som kr\u00e4ver allianser med interna oppositionsgrupper och organisationer f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Massivt st\u00f6d b\u00f6r ges till Han Dong Fang, en ledare f\u00f6r den kinesiska oberoende fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, som fram till nyligen gav ut China Labour Bulletin i Hong Kong och som har gett ledarskap, r\u00f6st och fokus \u00e5t den kinesiska arbetstagaroppositionen.<\/p>\n
De demokratiska olikt\u00e4nkandes sak b\u00f6r st\u00f6djas och de b\u00f6r f\u00f6rsvaras, i synnerhet Wei Jing Shen, som nu avtj\u00e4nar sitt andra 14-\u00e5riga straff f\u00f6r att han kr\u00e4ver den \u201dfemte moderniseringen\u201d, dvs demokrati.<\/p>\n
\u00d6verlevnaden f\u00f6r de demokratiska f\u00f6rbunden i Hong Kong \u00e4r s\u00e4rskilt viktig i detta sammanhang, och den kinesiska regeringen b\u00f6r inte hysa n\u00e5gra tvivel om v\u00e5r beslutsamhet att f\u00f6rsvara deras r\u00e4ttigheter.
\nJag s\u00e4ger inte att de officiella statliga f\u00f6rbunden b\u00f6r ignoreras. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det sannolikt att i ett s\u00e5dant stort och sammansatt land som Kina s\u00e5 k\u00e4nner dessa organisationer sj\u00e4lva trycket fr\u00e5n sina medlemmar p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll och f\u00f6rs\u00f6ker lokalt att anpassa sig till detta genom att utveckla sina egna former f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina medlemmars intressen. Av dessa sk\u00e4l b\u00f6r utvecklingen i dessa organisationer noga iakttas. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att se p\u00e5 vilket s\u00e4tt fabriksbes\u00f6k och middagar med Pekinganka med byr\u00e5kratin utan att n\u00e5gonting annat h\u00e4nder bidrar till att organisera kinesiska arbetare.<\/p>\n
N\u00e4r man sl\u00e5ss f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter i asiatiska diktaturer s\u00e5 kan vi mobilisera avsev\u00e4rt st\u00f6d i den allm\u00e4nna opinionen. Tack vare denna m\u00f6jlighet har vi lyckats f\u00e5 tre av de st\u00f6rsta bryggerierna i v\u00e4rlden, Pepsico, Heineken och Carlsberg, att dra sig ur Burma.<\/p>\n
Men l\u00e5t oss nu g\u00e5 \u00f6ver till den andra f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att bygga en effektiv internationell fackf\u00f6reningsr\u00f6relse, vilket \u00e4r att demokratisera r\u00f6relsen, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller att centralisera resurser genom samg\u00e5enden, f\u00f6r att undvika att skapa d\u00e5ligt fungerande byr\u00e5kratiska mammutstrukturer som skulle bli precis lika hj\u00e4lpl\u00f6sa inf\u00f6r de konservativa v\u00e5ldsamma angreppen som de mindre organisationerna var innan.<\/p>\n
Detta inneb\u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla medlemsk\u00e5rens aktiva engagemang i att utarbeta internationell facklig policy och \u00e5tg\u00e4rder, och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla ett s\u00e5dant engagemang s\u00e5 beh\u00f6vs ett massivt informations- och utbildningsarbete. H\u00e4r har vi den tredje fasta punkten f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan.<\/p>\n
I de flesta industrialiserade l\u00e4nder s\u00e5 har de vanliga medlemmarna, och \u00e4ven ledningen p\u00e5 mellanniv\u00e5, knappast k\u00e4nt till att den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen ens existerar, mycket mindre vad de g\u00f6r, vad de inte g\u00f6r och varf\u00f6r. Denna kunskap och en medvetenhet om fr\u00e5gorna, \u00e4r begr\u00e4nsad till ett tunt skikt toppledare och deras expertpersonal och s\u00e5 l\u00e4nge den \u00e4r begr\u00e4nsad till den niv\u00e5n s\u00e5 kommer det vara om\u00f6jligt att mobilisera befintliga resurser f\u00f6r att bygga den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relse vi beh\u00f6ver.<\/p>\n
I de internationella yrkessekretariaten har vi k\u00e4nt denna brist p\u00e5 information och utbildning p\u00e5 ett akut s\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4llde att genomdriva EU:s direktiv om europeiska koncernr\u00e5d (EWC). I ett antal l\u00e4nder och f\u00f6retag var f\u00f6retagsr\u00e5den eller de fackliga ombuden n\u00e4r de kom i kontakt med yrkessekretariatens arbete med att samordna facklig aktion p\u00e5 transnationell f\u00f6retagsniv\u00e5, chockade \u00f6ver att uppt\u00e4cka att en internationell fackf\u00f6reningsr\u00f6relse existerar, med sin egen policy, krav och f\u00f6rv\u00e4ntad ordning, som deras egna f\u00f6rbund hade kommit \u00f6verens om och som de f\u00f6rv\u00e4ntades iaktta.<\/p>\n
I de nordiska l\u00e4nderna, s\u00e4rskilt i Danmark men inte bara d\u00e4r, hade vi en h\u00e5rd diskussion om en s\u00e5dan enkel fr\u00e5ga som att integrera fackliga strukturer som s\u00e5dana i de europeiska koncernr\u00e5den f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla fackligt erk\u00e4nnande p\u00e5 internationell niv\u00e5.<\/p>\n
Fackf\u00f6rbunden \u00e4r fortfarande alltf\u00f6r svaga i m\u00e5nga koncernr\u00e5d, inklusive i l\u00e4nder d\u00e4r fackf\u00f6rbund \u00e4r starka och borde ha klarat sig b\u00e4ttre. En systematisk anstr\u00e4ngning att fackligt organisera och internationalisera de europeiska koncernr\u00e5den b\u00f6r vara ett viktigt element n\u00e4r det g\u00e4ller att demokratisera internationell facklig aktion, \u00e5tminstone i Europa.<\/p>\n
V\u00e5r m\u00e5ls\u00e4ttning m\u00e5ste vara att s\u00e4tta ett nytt system p\u00e5 plats i globala partsrelationer. I det sammanhanget s\u00e5 \u00e4r den huvudsakliga l\u00e5ngsiktiga betydelsen av de europeiska koncernr\u00e5den att de representerar b\u00f6rjan till ett nytt system f\u00f6r partsrelationer som \u00e4r \u00f6vernationellt eller transnationellt och som f\u00f6reb\u00e5dar vad arbetstagar\/arbetsgivarrelationer skulle kunna bli i en tids\u00e5lder av globalisering. Detta \u00e4r den fj\u00e4rde fasta punkten f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan, oberoende av det generella behovet av att utbilda och informera f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla medlemmarnas medverkan i internationella fackliga aktioner och behovet av att organisera p\u00e5 TNC-niv\u00e5 i allm\u00e4nhet.<\/p>\n
F\u00f6rbund kan f\u00e5 st\u00f6d i detta genom n\u00e5gra av arbetarr\u00f6relsens sidoinstitutioner och sidoorganisationer. Till exempel s\u00e5 har IFWEA (internationella ABF) f\u00f6r ett \u00e5r sedan antagit en policy f\u00f6r att st\u00f6dja facklig samordning p\u00e5 TNC-niv\u00e5 som en prioriterad uppgift, med specifika medel till sitt f\u00f6rfogande. F\u00f6r att g\u00f6ra det har man utarbetat ett internationellt studiecirkelprogram, dvs studiecirklar i olika l\u00e4nder om samma \u00e4mne (ett f\u00f6retag till exempel) och man kommunicerar och diskuterar med varandra via e-post. Ett pilotprogram, omfattande fjorton l\u00e4nder inklusive Sverige, d\u00e4r ABF \u00e4r den medverkande organisationen, \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n
Den tredje absoluta n\u00f6dv\u00e4ndigheten f\u00f6r v\u00e5r r\u00f6relse \u00e4r att bli mer politisk. Vi vet alla att fackf\u00f6reningar i sig \u00e4r politiska organisationer och att allt vi g\u00f6r \u00e4r politiskt. I den europeiska traditionen, s\u00e5 har detta inneburit allianser med arbetstagarbaserade masspartier, i de flesta fall socialdemokratiska partier. Men v\u00e5ra traditionella politiska arbetslag kan inte l\u00e4ngre tas f\u00f6r givna. Detta \u00e4r en tid n\u00e4r de brett baserade partierna till v\u00e4nster r\u00f6r sig mot mitten och mitten r\u00f6r sig mot h\u00f6ger. Inget av de traditionella partierna till v\u00e4nster deklarerar l\u00e4ngre n\u00e5gon avsikt att arbeta f\u00f6r en social f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n
P\u00e5 grund av de ekonomiska \u00e5tstramningar som tvingas p\u00e5 nationella regeringar genom globalisering, p\u00e5 grund av deras of\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera transnationella f\u00f6retag och finanskapital, s\u00e5 backar de flesta partier till v\u00e4nster, som \u00e4r – eller hoppas att komma – i regeringsst\u00e4llning, fr\u00e5n sitt engagemang i arbetstagarintressen och arbetstagarkrav.<\/p>\n
Jag tror man s\u00e4kert kan s\u00e4ga att, oavsett deras politik, s\u00e5 f\u00e5r knappast en fackf\u00f6rening idag s\u00e4rskilt mycket ut av sin f\u00f6rbindelse med det parti man traditionellt betraktade som en allierad. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6ver facklig aktion en politisk dimension, b\u00e5de p\u00e5 nationell och internationell niv\u00e5, och denna politiska aktion kan bara ta medlemmarnas intresse som sin utg\u00e5ngspunkt. Det \u00e4r d\u00e4r vi m\u00e5ste h\u00e5lla st\u00e5nd eftersom v\u00e5ra medlemmar inte har n\u00e5gon annanstans att ta v\u00e4gen<\/p>\n
Detta inneb\u00e4r att vi kraftfullt \u00e5ter m\u00e5ste h\u00e4vda b\u00e5de legitimiteten och n\u00f6dv\u00e4ndigheten av den politik som naturligt \u00e4r v\u00e5r, i allians med v\u00e5ra traditionella allierade \u00f6verallt d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt, men under alla omst\u00e4ndigheter, frist\u00e5ende<\/p>\n
Vi \u00e4r inte en \u201dintressegrupp\u201d bland andra utan en r\u00f6relse som f\u00f6retr\u00e4der samh\u00e4llets allm\u00e4nna intressen mot de ekonomiska och politiska maktstrukturerna i ett kapitalistiskt system som, \u00e5ter igen, leder v\u00e4rlden in i en ny kris. Det systemet har ingen framtid utom sitt eget sammanbrott, men det har kapacitet att f\u00f6rorsaka enorm skada medan det k\u00f6r sitt lopp. Det \u00e4r mot detta system vi m\u00e5ste bef\u00e4sta v\u00e5r k\u00e4nsla f\u00f6r historisk uppgift. Vi har i det f\u00f6rg\u00e5ngna varit, vi \u00e4r idag och vi kommer att i framtiden vara m\u00e4nsklighetens befrielser\u00f6relse<\/p>\n
Den v\u00e4rldsvida breda koalitionen av samh\u00e4llssolidaritet som beh\u00f6vs f\u00f6r att ge denna politik ett praktiskt uttryck och slagkraft beh\u00f6ver fortfarande byggas. V\u00e5r uppgift \u00e4r att \u00e5terskapa f\u00f6rtroende i v\u00e5r politik: ta bort den f\u00f6rvirring och den ideologiska skada som f\u00f6rorsakats av Stalinismen, kritisera h\u00f6gerns cyniska utnyttjande av denna katastrof, sticka h\u00e5l p\u00e5 ballongen \u201ddet finns inget alternativ\u201d till det nuvarande systemet, ta tillbaka initiativet i den ideologiska och politiska debatten och organisera, inte bara arbetstagare i produktionen, utan arbetstagare i samh\u00e4llet, i deras olika roller som medborgare och konsumenter.<\/p>\n
Den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, trots alla sina svagheter och i all sin m\u00e5ngfald, \u00e4r unik genom att den idag representerar den enda universella och demokratiska kraften i v\u00e4rldssamh\u00e4llet, baserad p\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor som \u00e4r demokratiskt organiserade f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina intressen. Den har ansvaret, och n\u00e4r den en g\u00e5ng samlar sitt handlande, f\u00f6rm\u00e5gan att organisera civilsamh\u00e4llet p\u00e5 global niv\u00e5 omkring ett politiskt program, i en bred arbetslivs- och politisk allians med enfr\u00e5ge- och allm\u00e4nna intressegrupper vars m\u00e5ls\u00e4ttningar l\u00f6per samman eller sammanfaller med v\u00e5ra egna: r\u00f6relser f\u00f6r demokratiska och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, kvinnor\u00f6relser, konsumentr\u00f6relser, milj\u00f6r\u00f6relser, organisationer i informella sektorn och andra.<\/p>\n
N\u00e4r vi ser p\u00e5 s\u00e5dana m\u00f6jliga allianser m\u00e5ste vi vara medvetna om att v\u00e5r egen trov\u00e4rdighet som allierade kr\u00e4ver en anstr\u00e4ngning vad g\u00e4ller politisk fantasi och f\u00f6ljdriktiga f\u00f6r\u00e4ndringar av s\u00e4ttet som vi bedriver v\u00e5r verksamhet p\u00e5. Till exempel s\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att bygga allianser med kvinnor\u00f6relser utan att s\u00e4kerst\u00e4lla att kvinnor, och deras fr\u00e5gor, b\u00e4ttre f\u00f6retr\u00e4ds p\u00e5 alla niv\u00e5er i den fackliga r\u00f6relsen; det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 med ungdom utan att \u00e5terskapa den vision, den entusiasm och stridbarhet i v\u00e5r r\u00f6relse som den hade n\u00e4r den sj\u00e4lv var ung; det \u00e4r sv\u00e5rt att bilda allianser med konsumenter och ekologiska grupper om vi inte \u00e4r beredda att \u00f6verge vissa produkter eller produktionsmetoder. I m\u00e5nga delar av v\u00e5r r\u00f6relse, trots sv\u00e5righeterna, s\u00e5 byggs redan s\u00e5dana broar, till st\u00f6rsta delen med frivilligorganisationer f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och solidaritet, till exempel n\u00e4r det g\u00e4ller Burma, eller arbetsvillkor f\u00f6r lantarbetare, bekl\u00e4dnadsarbetare eller barnarbetare i mattindustrin, eller hemarbetare i Indien.<\/p>\n
Inte minst i detta sammanhang b\u00f6r vi komma ih\u00e5g att ta tillvara m\u00f6jligheterna att arbeta mer produktivt med v\u00e5ra egna allierade i arbetarr\u00f6relsen p\u00e5 basis av en gemensam politisk dagordning. Jag har redan n\u00e4mnt IFWEA. Det finns andra, till exempel SOLIDAR, tidigare k\u00e4nd som International Workers\u2019 Aid, som of\u00f6rklarligt nog inte har n\u00e5gon medlemsorganisation i Sverige, International Falcon Movement, International Socialist Women, International Union of Socialist Youth och \u00e4ven – varf\u00f6r inte? – International Nature Friends. Detta \u00e4r inte en utt\u00f6mmande lista: arbetarr\u00f6relsen har ett f\u00f6rv\u00e5nande antal underutnyttjade resurser, underutnyttjade p\u00e5 grund av byr\u00e5kratisk rutin, brist p\u00e5 kommunikation och samarbete och som d\u00e4rigenom misslyckats med att skapa en samverkan som \u00e4r m\u00f6jlig och f\u00f6r vilken alla dessa institutioner i f\u00f6rsta hand en g\u00e5ng tillkom.<\/p>\n
Om det \u00e4r sant att vi befinner oss i en kris som utg\u00f6r en direkt utmaning mot v\u00e5r vision av ett samh\u00e4lle baserat p\u00e5 r\u00e4ttvisa, frihet och solidaritet, och som i det l\u00e5nga loppet hotar sj\u00e4lva existensen f\u00f6r oss, har vi d\u00e5 r\u00e5d med denna slags spridning och detta sl\u00f6seri?<\/p>\n
Vid sidan av att st\u00e4rka kopplingarna mellan de olika grenarna i arbetarr\u00f6relsen och utveckla allianser med allm\u00e4nna intressegrupper i v\u00e5r omkrets, i stort de progressiva frivilligorganisationerna – s\u00e5 finns det en annan sak vi kan g\u00f6ra, och h\u00e4r finns den femte fasta punkten f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan: att skapa v\u00e5ra egna frivilligorganisationer f\u00f6r att hj\u00e4lpa fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen att skaffa sig en bredare bas i samh\u00e4llet.<\/p>\n
Susan George, en f\u00f6rfattare som har skrivit mycket och bra om utvecklingsfr\u00e5gor, beskrev i en artikel nyligen i den amerikanska socialistiska tidskriften Dissent, hur den amerikanska h\u00f6gern lyckades p\u00e5verka och slutligen dominera den ideologiska debatten i USA, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fastst\u00e4lla den politiska dagordningen f\u00f6r hela v\u00e4rlden. De gjorde det genom att systematiskt investera mycket avsev\u00e4rda resurser i att skapa en serie id\u00e9banker p\u00e5 h\u00f6gerkanten, forskningsinstitutioner, publikationer osv.<\/p>\n
V\u00e4nstern, inklusive fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen har inte ett j\u00e4mf\u00f6rbart n\u00e4tverk av sidoorganisationer som skulle kunna f\u00f6ra fram sitt ideologiska och politiska program (v\u00e4rlden \u00f6ver kan det bara finnas ett dussin eller s\u00e5, OPIC i Sverige \u00e4r en av dem), och Susan George fr\u00e5gar: varf\u00f6r inte? Varf\u00f6r kan vi inte skapa ett s\u00e5dant n\u00e4tverk, \u00e5terta initiativet och i vederb\u00f6rlig ordning ber\u00f6va h\u00f6gern dess nuvarande herrav\u00e4lde i den politiska debatten?<\/p>\n
Ni kanske tycker att jag talar i egen sak h\u00e4r och ni har i s\u00e5 fall r\u00e4tt. Det \u00e4r just det som \u00e4r sk\u00e4let till att Global Labour Institute har tillkommit i \u00e5r. Det finns ett i Gen\u00e8ve, ett i Washington D.C. – inget av dem har medel att g\u00f6ra mycket f\u00f6r \u00f6gonblicket, men vi arbetar mycket h\u00e5rt p\u00e5 att bli effektiva politiska livvakter f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och jag hoppas det kommer fler.<\/p>\n
En sj\u00e4tte fast punkt f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan skulle kunna vara att n\u00e4rma sig vissa arbetsgivare. Alla TNCs \u00e4r inte likadana, inte mer \u00e4n vad f\u00f6retag p\u00e5 nationell niv\u00e5 \u00e4r, trots deras samlade inverkan p\u00e5 ekonomin och samh\u00e4llet. Om de var det, s\u00e5 skulle de inte sluta internationella avtal med oss. Inte alla internationella f\u00f6retagsledningar \u00e4r, oavsett av vilka sk\u00e4l, beredda att acceptera ett framtida v\u00e4rldssamh\u00e4lle som sjunker in i barbarism. Kan man inte t\u00e4nka sig att organisera l\u00e5ngsiktiga diskussioner med f\u00f6retagsledningarna f\u00f6r vissa f\u00f6retag om framtidens globala partsrelationer inom ramen f\u00f6r ett framtida demokratiskt v\u00e4rldssamfund? Jag tror att vi skulle kunna hitta n\u00e5gra intresserade partner och jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att ni h\u00e5ller med mig om att det inte ligger i v\u00e5rt intresse att l\u00e4mna de f\u00f6retag isolerade som har visat \u00f6ppenhet och som \u00e4r beredda att erk\u00e4nna fackf\u00f6reningar och att samarbeta med facket som en policyfr\u00e5ga, \u00e4ven och i synnerhet p\u00e5 internationell niv\u00e5.<\/p>\n
En sjunde fast punkt f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan \u00e4r de fackliga utvecklingsprogram som finansieras av fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen i Nord-Europa och Nord-Amerika. I detta avseende har den svenska arbetarr\u00f6relsen redan gjort en hel del, till st\u00f6rsta delen genom LO\/TCOs Bist\u00e5ndsn\u00e4mnd, och f\u00f6r n\u00e4rvarande ligger prioriteringarna r\u00e4tt.<\/p>\n
L\u00e5t mig bara s\u00e4g att, om man ser p\u00e5 fr\u00e5gan ur ett globalt perspektiv, s\u00e5 m\u00e5ste \u00e4ven h\u00e4r allt vi g\u00f6r underordnas det strategiska m\u00e5let att bygga och st\u00e4rka den internationella r\u00f6relsen. Detta inneb\u00e4r att ge prioritet till projekt som kan st\u00e4rka effektiva internationella l\u00e4nkar och fackligt samarbete med gemensam aktion som syfte. M\u00e5nga s\u00e5dana projekt kan byggas runt transnationella f\u00f6retags operationer, alla f\u00f6rbund, oavsett vilken \u201dsj\u00e4lvtillit\u201d de har i termer av sin kapacitet att driva sina egna organisationer, beh\u00f6ver nu bli del av internationella n\u00e4tverk f\u00f6r \u00f6msesidig tillit, s\u00e5som de som utg\u00f6rs av internationella yrkessekretariat och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r projekt bed\u00f6mas i termer av hur de kan f\u00e5 fackf\u00f6reningar att ing\u00e5 i n\u00e5gon form av \u00f6msesidigt beroende n\u00e4tverk f\u00f6r \u00f6msesidigt st\u00f6d, \u00f6msesidigt skydd, framtida kampanjarbete och f\u00f6rebyggande arbete.<\/p>\n
Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att fokus f\u00f6r arbetarr\u00f6relsens utvecklingshj\u00e4lp b\u00f6r vara de fasta punkter f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan som inneb\u00e4r en skillnad i termer av maktrealiteter och b\u00f6r inte best\u00e4mmas av mode eller k\u00e4nslosamhet. L\u00e4nder d\u00e4r resultatet av arbetarkamp kommer att inneb\u00e4ra en skillnad i termer av globala maktrealiteter \u00e4r, till exempel, Kina, Indonesien, Brasilien, Mexiko, Ryssland och den st\u00f6rsta delen av det tidigare Sovjetblocket, inte, till exempel, Nicaragua, El Salvador, Haiti, Albanien eller Palestina.<\/p>\n
Slutligen, och h\u00e4r v\u00e4nder jag mig speciellt till LO (S) som en landsorganisation: vore det inte viktigt att g\u00e5 in i bilaterala diskussioner med n\u00e5gra andra landsorganisationer om allt det som vi har diskuterat h\u00e4r? N\u00f6dv\u00e4ndigheten av att arbeta med globaliseringens f\u00f6ljder f\u00f6rorsakar djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5r r\u00f6relse i m\u00e5nga l\u00e4nder och i n\u00e5gra fall har dessa f\u00f6r\u00e4ndringar varit dramatiska. Jag sl\u00e5s av det faktum att Nordamerika i stort f\u00f6rblir fr\u00e5nvarande fr\u00e5n internationella m\u00f6ten och seminarier som organiseras i norra Europa. Detta \u00e4r inte 1980-talet, \u00e4nnu mindre 1970-talet, detta \u00e4r 1990-talet. En del av de mest kreativa och stridbara tankeg\u00e5ngarna om globala fr\u00e5gor idag finns hos AFL-CIO och Canadian Labour Congress. Ni skulle finna det mycket intressant att tala med dem. I Frankrike har CFDT, som med tiden har blivit den st\u00f6rsta franska fackliga centralorganisationen, m\u00e5nga saker gemensamt med er. Jag vill inte utesluta n\u00e5gon, men jag vill n\u00e4mna f\u00f6r er vad jag nyligen sj\u00e4lv har erfarit.<\/p>\n
Deltagare, kamrater:<\/p>\n
Jag hoppas jag har utt\u00f6mt \u00e4mnet, inte tr\u00f6ttat ut \u00e5h\u00f6rarna. Mitt syfte var att ge er n\u00e5gra praktiska ledtr\u00e5dar till vad vi, som en fackf\u00f6reningsr\u00f6relse, skulle kunna g\u00f6ra f\u00f6r att m\u00f6ta globaliseringens utmaning. Jag hoppas vi kan ha en livlig och givande diskussion.<\/p>\n
Tack f\u00f6r ordet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Deltagare, Kamrater, Jag tackar er f\u00f6r inbjudan att med er diskutera globaliseringens f\u00f6ljdverkningar f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och vad vi kan g\u00f6ra \u00e5t dessa. Jag har varit tv\u00e5 g\u00e5nger i Sverige tidigare i \u00e5r: i b\u00f6rjan av maj och i mitten av juni. I maj hade L.M. Eriksson just tillk\u00e4nnagett att 1.400 jobb skulle f\u00f6rsvinna till f\u00f6ljd […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3,2],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73"}],"collection":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":185,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73\/revisions\/185"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}