P\u00e5 avdelnings- och distriktombudsmannakonferensen 1998 \u00e4gnade ABF f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en dag till sin internationella verksamhet. Dan Gallin, IFWEAs ordf\u00f6rande, h\u00f6ll en anf\u00f6rande om globalisering och arbetarr\u00f6relsen. \u00d6ver 130 ombud, funktion\u00e4rer och g\u00e4ster deltog i konferensen. Gallin\u2019s anf\u00f6rande presenteras nedan.<\/p>\n
DEN GLOBALA ARBETARR\u00d6RELSEN<\/strong> Jag ska inleda en diskussion om n\u00e5gonting som \u00e4nnu inte finns – den globala arbetarr\u00f6relsen. D\u00e4remot finns globaliseringen.<\/p>\n Globalisering \u00e4r ett grundl\u00e4ggande skiftande i v\u00e4rldsekonomin och v\u00e4rldssamh\u00e4llet som b\u00f6rjade f\u00f6r ungef\u00e4r 20 \u00e5r sen, och som har f\u00f6r\u00e4ndrat alla villkor, under vilka arbetarr\u00f6relsen har f\u00f6rt sin sociala och politiska kamp sedan slutet av andra v\u00e4rldskriget (i Sverige sedan 1938 – Saltsj\u00f6badsavtalet).<\/p>\n Men nu m\u00e5ste vi skilja: globaliseringen drivs av en teknologisk revolution, i synnerhet inom elektronik, kommunikationer och transport. Denna utveckling g\u00e5r inte att stoppa. Dessutom \u00e4r det inte rimligt att stoppa den, \u00e4ven om vi kunde, eftersom den ger oss de redskap vi beh\u00f6ver f\u00f6r att skapa den globala arbetarr\u00f6relsen som vi saknar.<\/p>\n D\u00e4remot \u00e4r globaliseringens ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser resultatet av beslut som tr\u00e4ffats av f\u00f6retagsledningar, internationella organisationer som WTO eller WB, IVF, OECD eller av regeringar. D v s att d\u00e4r finns ingenting som \u00e4r oemotst\u00e5ndligt eller o\u00e5terkalleligt: H\u00e4r \u00e4r det en fr\u00e5ga om maktbalans.<\/p>\n Denna maktbalans har kantrat \u00f6ver till kapitalets f\u00f6rdel genom uppkomsten av transnationella koncerner.<\/p>\n Transnationella koncerner \u00e4r spjutspetsen och samtidigt som de f\u00e5r ut mest av det f\u00f6rra decenniets teknologiska revolution och de \u00e4r dominerande akt\u00f6rer i den globala integrationsprocessen. En tredjedel av denna handel \u00e4r intrahandel, d v s f\u00f6retagsintern: Den \u00e4ger rum mellan olika enheter i ett enda v\u00e4rldsbolag – om\u00f6jligt f\u00f6r regeringar och internationella organisationer att ut\u00f6va n\u00e5gon kontroll. Sedan sovjetblockets kollaps f\u00f6r sju eller \u00e5tta \u00e5r sedan, fr\u00e4mst f\u00f6rorsakad av det byr\u00e5kratiska kollektivistiska systemets of\u00f6rm\u00e5ga att anpassa sig till den nya tekniken och dess sociala och politiska konsekvenser, s\u00e5 har den transnationella kapitalets makt blivit verkligen global genom den ekonomiska och politiska koloniseringen av det tidigare sovjetblocket och de stater som eftertr\u00e4tt USSR. V\u00e4rldens 200 st\u00f6rsta f\u00f6retag producerar mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av v\u00e4rldens samlade BNP. Praktiskt taget alla dessa gigantiska bolag, som i praktiken kontrollerar v\u00e4rldens ekonomiska villkor, \u00e4r i dag kopplade med varandra genom “strategiska allianser”.<\/p>\n D\u00e4rtill kommer kapitalens oerh\u00f6rda r\u00f6rlighet. Fortfarande p\u00e5 70-talet gick handeln med valutor, krediter och aktier relativt l\u00e5ngsamt och omfattningen var begr\u00e4nsad. Det \u00e4r datorerna som gjort de stora och snabba internationella aff\u00e4rerna m\u00f6jliga. Det \u00e4r f\u00f6rst under 80-talet som valuta-, aktie- och kredithandeln blir helt elektronisk och kan ske \u00f6ver globala datan\u00e4tverk sammankopplade via kommunikationssatelliter.<\/p>\n Det inneb\u00e4r att ett litet f\u00e5tal enskilda personer – spekulanter – I praktiken kan styra de nationella valutornas v\u00e4rde. S\u00e5 sent som \u00e5r 1970 var enbart 10% av handeln \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna spekulation, medan 90% fortfarande motsvarades av investeringar, varor och tj\u00e4nster som levererades i den andra riktningen allts\u00e5 normala aff\u00e4rer.<\/p>\n \u00c5r 1995 \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet det omv\u00e4nda och mer \u00e4nd\u00e5: 95% av valutahandeln \u00e4r nu ren spekulation. Enbart 5% motsvaras nu av investeringar, varor och tj\u00e4nster \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna. D\u00e5 ska man ocks\u00e5 ha klart f\u00f6r sig att investeringar och handel med varor och tj\u00e4nster \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna inte minskat i omfattning utan \u00f6kat kraftigt.<\/p>\n Eftersom ren valutahandel, allts\u00e5 spekulation, idag utg\u00f6r 95% av all handel \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna, eller 15 g\u00e5nger den totala produktionen i hela v\u00e4rlden, s\u00e5 kan varje lands valutareserver snabbt t\u00f6mmas genom en spekulationsattack. I b\u00f6rjan av 1995 ber\u00e4knas oms\u00e4ttningen p\u00e5 v\u00e4rldens valutamarknader per dag till omkring det dubbla av valutareserverna i samtliga industril\u00e4nders centralbanker. Egentligen handlar det f\u00f6r v\u00e4rldsbolagen endast om vilket land, vilken region, man n\u00e4sta g\u00e5ng ska v\u00e4lja att t\u00f6mma p\u00e5 ekonomiska resurser och “privatisera”. Denna g\u00e5ng var det Asien och Ryssland, n\u00e4sta g\u00e5ng kan det bli Europa. I dag p\u00e5g\u00e5r den h\u00e4r spekulativa r\u00f6relsen oupph\u00f6rligt. Det \u00e4r en och samma ekonomiska kris som vandrar st\u00e4ndigt jorden runt, fr\u00e5n den ena regionen till den andra.<\/p>\n Det \u00e4r sj\u00e4lvklart, under dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar nationalstaten, att \u00e4ven de st\u00f6rsta och m\u00e4ktigaste har kraftigt minskad makt och autonomi gentemot transnationella f\u00f6retag.<\/p>\n John Gage, \u00e4gare till datafirman Sun Microsystems, s\u00e4ger: “Regeringarna och deras regler f\u00f6r arbetslivet har blivit betydelsel\u00f6sa. Vi anst\u00e4ller v\u00e5rt folk via dator, de arbetar p\u00e5 dator och de f\u00e5r ocks\u00e5 sparken via dator.”<\/p>\n Peter Sutherland, vice ordf\u00f6rande f\u00f6r British Petroleum (som \u00f6vertog AMOCO f\u00f6r att bli v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta oljebolag), och som ocks\u00e5 \u00e4r med i styrelsen f\u00f6r tv\u00e5 av Wallenbergs-gruppens stora bolag s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r: “Politikerna m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att l\u00e4nderna konkurrerar med varandra om f\u00f6retagen. Det \u00e4r inte trevligt f\u00f6r de styrande att h\u00f6ra att de kanske m\u00e5ste \u00e4ndra sin skattepolitik, att de m\u00e5ste begr\u00e4nsa vissa sociala f\u00f6rm\u00e5ner, men det kan vara n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att i ett l\u00e4ngre perspektiv skapa ett b\u00e4ttre aff\u00e4rsklimat”.<\/p>\n Privatiseringar, som har \u00f6kat fem g\u00e5nger mellan 1985 och 1990 och \u00f6kar fortfarande, styrker inte bara de transnationella bolagens omfattning och makt, utan de minskar \u00e4ven statens ekonomiska inflytande och f\u00f6rsvagar d\u00e4rf\u00f6r dess f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5verka den ekonomiska politiken och i sin roll som arbetsgivare, arbetsmarknadspolitiken.<\/p>\n Den senare tidens internationella handelsavtal, till exempel inom ramen f\u00f6r v\u00e4rldshandels-organisationen (WTO), eller \u00e4nnu mera multilaterala avtal om investeringar (MAI) som f\u00f6rbereds inom OECD, bestraffar regeringar som f\u00f6rs\u00f6ker ut\u00f6va en st\u00f6rre kontroll \u00f6ver TNB och tvingar dem att \u00e4ndra eller avskaffa nationella lagar eller \u00e4ndra policy som st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r TNBs operationer i en global marknadsekonomi. F\u00f6ljaktligen \u00f6verf\u00f6rs kontroll \u00f6ver social och ekonomisk politik fr\u00e5n demokratiskt ansvariga regeringar till TNB som bara \u00e4r ansvariga inf\u00f6r sina aktie\u00e4gare.<\/p>\n Statens of\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera internationella kapitalfl\u00f6den (eller, I v\u00e4rsta fall, kapitalflykt) har minskat dess f\u00f6rm\u00e5ga att beskatta kapital och har s\u00e5lunda, ibland drastiskt, reducerat skatteint\u00e4kterna som beh\u00f6vs f\u00f6r att betala en v\u00e4lf\u00e4rds- och j\u00e4mlikhetspolitik och sociala freden som beror p\u00e5 statens f\u00f6rm\u00e5ga att skydda de svaga genom att omf\u00f6rdela samh\u00e4llsprodukten.<\/p>\n Nationalstatens of\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera kapital genom lagstiftning eller genom andra politiska medel, f\u00f6r med sig en \u00e4nnu farligare konsekvens: Inte bara en f\u00f6rsvagning av staten i sig, utan en proportionerlig f\u00f6rlust av inflytande av alla institutioner som verkar inom nationsgr\u00e4nserna: Nationell riksdag, politiska partier, nationella fackliga strukturer: Med andra ord, alla instrument f\u00f6r demokratisk kontroll.<\/p>\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r politiska partier, oavsett deras historiska ursprung, sociala grund, uttalade intentioner eller vall\u00f6ften, finner det i \u00f6kande grad sv\u00e5rt att l\u00e4gga fram klara politiska alternativ och \u00e4nnu sv\u00e5rare att genomdriva dem n\u00e4r de en g\u00e5ng befinner sig i regeringen. Resultatet \u00e4r att medborgaren k\u00e4nner sig hj\u00e4lpl\u00f6s och cynisk inf\u00f6r institutioner som inte kan utf\u00f6ra sina uppdrag, man l\u00e4gger skulden p\u00e5 politiker eller fackliga ledningar i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 storkapitalet d\u00e4r ansvaret ligger. Det \u00e4r en grogrund f\u00f6r nynazism i sina olika former. H\u00e4r har vi en demokratins kris.<\/p>\n Jag ber\u00e4ttar inte allt detta f\u00f6r att s\u00e4ga att vi b\u00f6r ge upp den politiska kampen inom nationalstaten, inte mer \u00e4n att jag skulle s\u00e4ga att vi b\u00f6r ge upp kampen p\u00e5 provinsiell eller kommunal niv\u00e5 p\u00e5 grund av att s\u00e5dana institutioner har begr\u00e4nsad makt. Vad jag f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga \u00e4r snarare att vi, arbetarr\u00f6relsen, folkr\u00f6relser inte l\u00e4ngre kan lita p\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n staten ens n\u00e4r v\u00e5ra partier \u00e4r i regerin Kapitalets \u00f6kade r\u00f6rlighet \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna har givit kapital\u00e4garna ett nytt \u00f6vertag \u00f6ver arbetarr\u00f6relsen som \u00e4r nationellt begr\u00e4nsad, s\u00e5v\u00e4l fackligt som politiskt.<\/p>\n Hur ska vi klara oss? Det \u00e4r angel\u00e4get att \u00e5terh\u00e4mta makten var den nu finns p\u00e5 det globala planet. Problemet \u00e4r att v\u00e5ra redskap \u00e4r bristf\u00e4lliga.<\/p>\n Ni f\u00e5r fr\u00e5ga: Har vi inte en internationell arbetarr\u00f6relse, politisk och facklig? Jo, det har vi. Det finns Fria Fackliga Internationalen, Europeiska Fackliga Samverkan, Yrkesinternationalerna och Socialistinternationalen.<\/p>\n Men likadant som en internationell ekonomi \u00e4r en d\u00e4r huvudenheterna f\u00f6rblir nationella ekonomier, sammanl\u00e4nkade genom ett n\u00e4tverk f\u00f6r handel, utl\u00e4ndska investeringar och kredit, i motsats till en global ekonomi, som \u00e4r n\u00e5got helt annat, n\u00e4mligen en integrerad v\u00e4rldsekonomi vars landgr\u00e4nser inte har ekonomisk betydelse.<\/p>\n P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r en internationell arbetarr\u00f6relse n\u00e5got helt annat som framtidens globala arbetarr\u00f6relse m\u00e5ste vara.<\/p>\n FFI och EFS \u00e4r faktiskt l\u00f6sa n\u00e4tverk av nationella LO, som \u00e4r vana att t\u00e4nka och fungera i nationalstatens ram. Dessutom har deras f\u00f6retr\u00e4dare ett starkt intresse att tro och l\u00e5tsas att det flesta problem g\u00e5r att l\u00f6sa inom nationalstatens ram. I sammanhang med globalisering leder detta till en strutspolitik. M\u00e5nga nationella organisationer reagerar mot globaliseringskris i strid med deras egna intressen: I st\u00e4llet f\u00f6r att utveckla och f\u00f6rdjupa internationella samarbeten, blir de mera in\u00e5triktade. Detta \u00e4r en m\u00e4nsklig reaktion, men en fel reaktion, liksom att bromsa p\u00e5 is \u00e4r en m\u00e4nsklig, men fel reaktion.<\/p>\n Organisationer vars styrelse \u00e4r sammansatt av f\u00f6retr\u00e4dare fr\u00e5n nationella organisationer som t\u00e4nker och agerar nationellt kan knappast begripa vad globalisering inneb\u00e4r f\u00f6r att inte tala om ett handlingsprogram som m\u00f6ter utmaningen. EFS \u00e4r dessutom helt beroende av EU-kommissionen, som st\u00e4ller sina medel till f\u00f6rfogande men samtidigt s\u00e4tter EFS politiska gr\u00e4nser.<\/p>\n H\u00e4r ska jag citera Bror Perjus, redakt\u00f6r i livsmedelsarbetarnas tidning M\u00e5l och Medel, som har skrivit en bok om globalisering som skall komma ut I h\u00f6st. Jag vet inte \u00e4nnu vad den ska heta: N\u00e4r jag senast talade med honom valde han mellan olika titlar: Vem plundrade folkhemmet? Kasino Jorden eller Nationen som f\u00f6rsvann. Vi f\u00e5r se. I alla fall ber\u00e4ttar han historien om hur EFS reagerade f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sen n\u00e4r massdemonstrationer p\u00e5gick \u00f6ver hela Europa mot sociala f\u00f6rs\u00e4mringar:<\/p>\n “Samtidigt som den ena aktionsdagen avl\u00f6ser de andra i Paris, Rom, Madrid, Bryssel, Frankfurt, Stockholm, s\u00e5 diskuteras vid Europas fackliga huvudorganisations styrelsem\u00f6te om man \u00f6verhuvudtaget ska organisera en aktionsdag och i s\u00e5 fall n\u00e4r. Hela h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet h\u00f6sten 1996 visar att den h\u00f6gsta fackliga ledningen saknar kontakt med vad som h\u00e4nder i den fackliga r\u00f6relsens djupare led. Det betyder att ingen samordning fungerar \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna i Europa, sj\u00e4lvklart n\u00e4r inte ens samordningen inom nationerna fungerar.<\/p>\n “Diskussionen vid EFS styrelsem\u00f6te i Bryssel handlar i h\u00f6g grad om tidpunkten f\u00f6r en gemensam europeisk aktion, i praktiken har tiden redan runnit ut. General-sekreteraren Emilio Gabaglio f\u00f6rs\u00f6ker skjuta aktionen s\u00e5 l\u00e5ngt fram i tiden som m\u00f6jligt. Italiens Luigi Cal vill ha den s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt. Han \u00e4r en av de f\u00e5 som inser n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att knyta an till de protester som redan \u00e4r ig\u00e5ng, helt utan EFS medverkan. Beslutet blir att genomf\u00f6ra en europeisk manifestation v\u00e5ren 1997 den 28 maj. Men d\u00e5 har de spontana, kraftfulla aktioner som EFS borde ha samordnat ideologiskt och riktat mot valutaspekulanter redan ebbat ut. EFS lyckas samla 10 000 demonstranter utanf\u00f6r EUs h\u00f6gkvarter i Bryssel som vill “visa EU-politikerna att de m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got, inte bara snacka”. “G\u00f6ra n\u00e5got”, ja, men vad?<\/p>\n “Allts\u00e5 en alltf\u00f6r sent insatt och ideologisk missriktad aktion som enbart riktar protester mot maktl\u00f6sa politiker och tar bort uppm\u00e4rksamheten fr\u00e5n kapital\u00e4garna, spekulanterna och v\u00e4rldsbolagen som b\u00e4r det egentliga ansvaret f\u00f6r de ekonomiska kriserna och som ist\u00e4llet borde s\u00e4ttas I blickpunkten.<\/p>\n “… Bara det f\u00f6rh\u00e5llandet att uppretade arbetare strejkat och demonstrerat \u00f6ver hela Europa i tv\u00e5 \u00e5rs tid, utan att dessa arbetare ens k\u00e4nt till att de r\u00e5kar ha en gemensam facklig huvudorganisation f\u00f6r hela Europa som skulle kunnat samordna deras protester och v\u00e4gleda dem ideologiskt, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett totalt f\u00f6r att inte s\u00e4ga katastrofalt misslyckande f\u00f6r EFS. Om EFS vore en effektiv fungerande facklig organisation s\u00e5 kanske protestaktionerna \u00f6verhuvudtaget inte skulle beh\u00f6va organiseras.”<\/p>\n Bror Perjus konkluderar: “EFS saknar f\u00f6r n\u00e4rvarande alla m\u00f6jligheter att leda den ideologiska debatten, att p\u00e5verka den fackliga utbildningen och den interna fackliga debatten inom den europeiska fackliga r\u00f6relsen. Den har ingen kontakt med den fackliga r\u00f6relsens djupa led. Den seglar fritt utan kontakt med verkligheten.”<\/p>\n Samma bed\u00f6mning kunde man g\u00f6ra om FFI. FFI \u00e4r en paradox. Den \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n den st\u00f6rsta internationella fackliga organisationen i historien med 125 miljoner medlemmar i \u00f6ver 200 anslutna LO (och en del f\u00f6rbund). Kommunistiska v\u00e4rldsfede rationen har krympts ner: De nya fackliga organisationerna i de f\u00f6reg\u00e5ende sovjetblocken har \u00f6verg\u00e5tt till FFI, med det flesta neutrala organisationer, t ex i Afrika. Den forna kristna fackliga internationalen, WCL, \u00e4r en liten tendensorganisation med bara den belgiska kristna LO (CSC) representativ i sitt eget land. Samtidigt har FFI ingen f\u00f6rm\u00e5ga till samh\u00e4llsanalys och \u00e4r helt utan linje, och detta i en historisk v\u00e4ndpunkt och i en situation d\u00e4r, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien, det nya kommunikations- och transportteknologier – samma teknologier som \u00e4r den drivande kraften bakom globalisering – har skapat de materiella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att bygga en internationell fackf\u00f6reningsr\u00f6relse i ordets sanna mening.<\/p>\n Socialistinternationalen, som en g\u00e5ng i tiden kunde ha erbjudit en samh\u00e4llsanalys och en linje, kan vi gl\u00f6mma bort. Det \u00e4r ingen organisation, utan ett forum vars ledare i de st\u00f6rre socialdemokratiska partierna tr\u00e4ffas d\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6r att utbyta sina uppfattningar och erfarenheter. Hur skulle vi d\u00e5 lyfta upp oss ur detta tr\u00e4sk och skapa den globala arbetarr\u00f6relse som beh\u00f6vs? Var finns fasta punkter f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan?.<\/p>\n En s\u00e5dan fast punkt \u00e4r att organisera p\u00e5 transnationell bolagsniv\u00e5. Det \u00e4r idag de fackliga representanterna i bolagsstyrelserna, var de \u00e4n finns, som har de st\u00f6rsta insikterna om kapital\u00e4garnas strategier och t\u00e4nkande inf\u00f6r framtiden. Det \u00e4r d\u00e4r allting h\u00e4nder f\u00f6rst. Det \u00e4r d\u00e4r som de nya id\u00e9erna om hur f\u00f6retagen skall organiseras i framtiden kommer fram. Id\u00e9er som sj\u00e4lvklart den fackliga r\u00f6relsen m\u00e5ste k\u00e4nna till f\u00f6r att kunna reagera p\u00e5 och ta st\u00e4llning till.<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 anst\u00e4llda i de stora v\u00e4rldsbolagen som f\u00f6rst f\u00e5r erfara f\u00f6r\u00e4ndringarna tekniskt, organisatoriskt, personalpolitiskt och ekonomiskt; eftersom det \u00e4r v\u00e4rldsbolagen som ligger f\u00f6rst i utvecklingen och alltfler mindre och mellanstora f\u00f6retag blir servicef\u00f6retag och underleverant\u00f6rer till v\u00e4rldsbolagen. D\u00e4rmed blir ocks\u00e5 anst\u00e4llda i sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag alltmer ekonomiskt beroende av dessa v\u00e4rldsbolag.<\/p>\n Inte alla av de 48 000 transnationella bolagen \u00e4r av lika strategisk betydelse. Om man organiserar ett urval p\u00e5 1 000 s\u00e5 skulle det vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att balansen skall b\u00f6rja kantra \u00f6ver.<\/p>\n Att organisera i detta sammanhang inneb\u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla en solid facklig organisation i majoritet – helst, f\u00f6rst\u00e5s, i dem alla – deras arbetsplatser och en effektiv samordning av dessa organisationer.<\/p>\n Idag \u00e4r det internationella yrkessekretariat (IYS) det enda slag av internationell arbetstagarorganisation som fungerar och \u00e4r effektivt f\u00f6r att organisera p\u00e5 denna niv\u00e5. Eftersom det finns 15 s\u00e5dana och inte alla av dem i sektorer d\u00e4r transnationella bolag \u00e4r betydande, s\u00e5 skulle det inneb\u00e4ra att tio av dem skulle beh\u00f6va organisera i genomsnitt 100 transnationella f\u00f6retag. Det \u00e4r inte ouppn\u00e5eligt, men de beh\u00f6ver hj\u00e4lp.<\/p>\n Alla IYS, \u00e4ven de st\u00f6rsta, har idag f\u00f6r lite ekonomiska medel och \u00e4r \u00f6veranstr\u00e4ngda. De forts\u00e4tter att fungera genom ett mycket litet antal h\u00e4ngivna, kvalificerade och \u00f6verarbetade aktivister som inte kan g\u00f6ra mer \u00e4n de g\u00f6r idag. Som organisationer s\u00e5 har de n\u00e5tt gr\u00e4nsen f\u00f6r sin kapacitet och de har inte m\u00f6jlighet att m\u00e4rkbart \u00f6ka sina resurser genom medlemsavgifter. Medel genom projekt \u00e4r ingen hj\u00e4lp eftersom de f\u00f6rvr\u00e4nger deras prioriteringar och binder den lilla personal de har med att administrera projekt.<\/p>\n St\u00f6rsta hindret i samordningen p\u00e5 transnationell bolagsniv\u00e5 har alltid varit ekonomiskt. Internationella m\u00f6ten \u00e4r dyra: resekostnader och framf\u00f6r allt tolknings- och \u00f6vers\u00e4ttningskostnader \u00e4r dyra. Inom IFWEA, allts\u00e5 internationella ABF, tror vi att vi har hittat en l\u00f6sning, \u00e5tminstone delvis: det \u00e4r internationella studiecirklar. Vi har pr\u00f6vat det f\u00f6rsta g\u00e5ngen h\u00f6sten 1997. Studiecirklar i 12 l\u00e4nder \u00f6ver hela v\u00e4rlden som behandlar samma \u00e4mnen samtidigt (i detta fall var \u00e4mnet transnationella bolag), och som \u00e4r sammanl\u00e4nkad genom e-mail. I \u00e5r forts\u00e4tter vi med n\u00e5gra andra, bland dem en internationell studiecirkel om Tate and Lyle, ett transnationellt sockerbolag, i samarbete med Livsmedelsinternationalen IUL. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att n\u00e4r studiecirkeln tar slut kvarst\u00e5r ett n\u00e4tverk som f\u00f6rbinder alla lokalavdelningar inom koncernen, allts\u00e5 en organisation. Vi kommer ocks\u00e5 att pr\u00f6va detta med Metallinternationalen.<\/p>\n Jag vill h\u00e4r ta tillf\u00e4llet i akt att tacka svenska ABF f\u00f6r st\u00f6det till Internationella studiecirkel-projektet. Det skall kanske visa sig att detta \u00e4r den viktigaste internationella insats ni n\u00e5gonsin har gjort. I detta fall \u00e4r kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter inte bara en moralisk plikt utan den enda sunda strategin f\u00f6r att organisera. Detta \u00e4r en andra fast punkt f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngs-verkan. Idag \u00e4r bara mellan 12-13 procent av alla l\u00f6narbetare i v\u00e4rlden medlemmar i ett fackf\u00f6rbund. Om man r\u00e4knar med informella sektorn, \u00e4r det \u00e4nnu mindre. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att framtiden f\u00f6r den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, och f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen i de industrialiserade l\u00e4nderna, i mycket stor utstr\u00e4ckning \u00e4r avh\u00e4ngig av v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att organisera oberoende, demokratiska och starka f\u00f6rbund i Asien och i synnerhet i Kina. Detta \u00e4r vad det i praktiken inneb\u00e4r att l\u00e4gga ett golv under den ned\u00e5tg\u00e5ende spiralen som transnationella kapital har skapat genom att tvinga arbetare i alla l\u00e4nder att konkurrera med varandra.<\/p>\n Om man skulle genomf\u00f6ra en s\u00e5dan satsning, s\u00e5 skulle vi bli mycket hj\u00e4lpta av det faktum att detta \u00e4r exakt vad kinesiska arbetare ocks\u00e5 vill. Socialt s\u00e5 kokar Kina under ytan och 10 000-tals illegala strejker f\u00f6rekommer I Kina varje \u00e5r. Regimen lever i r\u00e4dsla f\u00f6r att dessa lokala konflikter v\u00e4xer samman till en storskalig oberoende arbetarr\u00f6relse.<\/p>\n En annan grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att bygga en effektiv global fackf\u00f6renings-r\u00f6relse \u00e4r att demokratisera r\u00f6relsen, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller internationell verksamhet. Detta inneb\u00e4r att s\u00e4kra medlemmarna aktiva engagemang i att utarbeta en internationell facklig policy och \u00e5tg\u00e4rder, och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla ett s\u00e5dant engagemang s\u00e5 beh\u00f6vs ett massivt informations- och utbildningsarbete. H\u00e4r har vi en tredje fast punkt f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan och jag kan f\u00f6rest\u00e4lla mig att ABF kunde spela en viktig roll i detta sammanhang.<\/p>\n I de flesta industrialiserade l\u00e4nder s\u00e5 har de vanliga medlemmarna, till och med ledningen p\u00e5 mellanniv\u00e5, knappt k\u00e4nt till att de internationella fackf\u00f6renings-organisationerna ens existerar, mycket mindre vad de g\u00f6r, vad de inte g\u00f6r, och varf\u00f6r. Denna kunskap och en medvetenhet om fr\u00e5gorna, \u00e4r begr\u00e4nsad till ett tunt skikt toppledare och deras expertpersonal, och s\u00e5 l\u00e4nge den \u00e4r begr\u00e4nsad till den niv\u00e5n s\u00e5 kommer det att vara om\u00f6jligt att mobilisera befintliga resurser f\u00f6r att bygga den globala arbetarr\u00f6relse vi beh\u00f6ver.<\/p>\n I de internationella yrkessekretariaten har vi k\u00e4nt denna brist p\u00e5 information och utbildning p\u00e5 ett akut s\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller att genomdriva EUs direktiv om europeiska koncernr\u00e5d. I ett antal l\u00e4nder och f\u00f6retag var f\u00f6retagsr\u00e5den eller de fackliga ombuden, n\u00e4r de kom i kontakt f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen med IYS arbete att samordna facklig verksamhet p\u00e5 transnationell bolagsniv\u00e5, \u00f6verraskade och chockade \u00f6ver att uppt\u00e4cka att en internationell fackf\u00f6reningsr\u00f6relse fanns, med sin egen policy som deras egna f\u00f6rbund hade kommit \u00f6verens om och som de f\u00f6rv\u00e4ntades iaktta.<\/p>\n En systematisk anstr\u00e4ngning att b\u00e4ttre fackligt organisera och internationalisera de europeiska koncernr\u00e5den b\u00f6r vara ett viktigt element n\u00e4r det g\u00e4ller att demokratisera en internationell facklig aktion, \u00e5tminstone i Europa.<\/p>\n En ytterligare fast punkt f\u00f6r h\u00e4vst\u00e5ngsverkan \u00e4r arbetarr\u00f6relsens bist\u00e5nds- och utvecklingsprogram som finansieras med st\u00f6rsta delen fr\u00e5n statliga fonder genom sina organisationer i Europa och Nordamerika. H\u00e4r har svenska arbetarr\u00f6relsen gjort en hel del, ABF ocks\u00e5.<\/p>\n L\u00e5t mig bara s\u00e4ga att, om man ser fr\u00e5gan ur ett globalt perspektiv, s\u00e5 m\u00e5ste \u00e4ven h\u00e4r allt vi g\u00f6r underordnas det strategiska m\u00e5let att bygga och st\u00e4rka den internationella r\u00f6relsen. Detta inneb\u00e4r att ge prioritet till projekt som kan st\u00e4rka effektiva internationella l\u00e4nkar och fackligt samarbete. M\u00e5nga s\u00e5dana projekt kan byggas runt v\u00e4rldsbolagen.<\/p>\n Det finns 10 000-tals m\u00f6jliga projekt inom f\u00f6re detta tredje v\u00e4rlden och f\u00f6re detta sovjetblocken. Vi klarar aldrig alla. Skapa d\u00e4rf\u00f6r inga Asterix-Byar: V\u00e4lj strategiskt! Ta avst\u00e5nd fr\u00e5n politiska pop-fr\u00e5gor och sentimentala engagemang: ta bara projekt som h\u00e5ller ihop, med strategiska m\u00e5l att bygga \u00f6msesidigt beroende n\u00e4tverk f\u00f6r \u00f6msesidigt st\u00f6d, skydd, framtida kampanjarbete och f\u00f6rebyggande arbete. Arbetarr\u00f6relsen \u00e4r inte en “intressegrupp” bland andra utan en r\u00f6relse som f\u00f6retr\u00e4der samh\u00e4llets allm\u00e4nna intressen mot de ekonomiska och politiska maktstrukturerna i ett kapitalistiskt system som, \u00e5ter igen, leder v\u00e4rlden in i en ny kris. Det systemet har ingen framtid utom sitt eget sammanbrott, men det har kapacitet att f\u00f6rorsaka enorm skada medan de k\u00f6r sitt lopp. Det \u00e4r mot detta system vi m\u00e5ste bef\u00e4sta v\u00e5r k\u00e4nsla f\u00f6r historisk uppgift. Vi har i det f\u00f6rg\u00e5ngna varit, \u00e4r idag, och kommer i framtiden att vara m\u00e4nsklighetens befrielser\u00f6relse.<\/p>\n Den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, trots alla sina svagheter och i all sin m\u00e5ngfald, \u00e4r unik genom att idag representerar den enda universella och demokratiska kraften i v\u00e4rldssamh\u00e4llet, baserad p\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor som \u00e4r demokratiskt organiserade f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina intressen. Den har ansvaret, och n\u00e4r den en g\u00e5ng samlar f\u00f6rm\u00e5gan att organisera en bred folkr\u00f6relse p\u00e5 global niv\u00e5 omkring ett politiskt program, i en politisk allians med tusentals folkr\u00f6relser i hela v\u00e4rlden vars m\u00e5ls\u00e4ttningar l\u00f6per samman eller sammanfaller med v\u00e5ra egna: r\u00f6relser f\u00f6r demokratiska och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, kvinnor\u00f6relser, konsumentr\u00f6relser, milj\u00f6r\u00f6relser, organisationer i informella sektorn och andra.<\/p>\n Detta skall f\u00f6r\u00e4ndra den globala maktbalansen och det skall vi alla arbeta f\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 avdelnings- och distriktombudsmannakonferensen 1998 \u00e4gnade ABF f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en dag till sin internationella verksamhet. Dan Gallin, IFWEAs ordf\u00f6rande, h\u00f6ll en anf\u00f6rande om globalisering och arbetarr\u00f6relsen. \u00d6ver 130 ombud, funktion\u00e4rer och g\u00e4ster deltog i konferensen. Gallin\u2019s anf\u00f6rande presenteras nedan.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3,2],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74"}],"collection":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":187,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74\/revisions\/187"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nAnf\u00f6rande av Dan Gallin<\/em><\/p>\n
\nV\u00e4rldens cirka 48 000 transnationella moderbolag och deras 240 000 dotterbolag kontrollerar nu 75% av all v\u00e4rldshandel i r\u00e5varor, tillverkade varor och tj\u00e4nster (i sj\u00e4lva verket mer om man r\u00e4knar in underentreprenad).<\/p>\n
\nTNB kontrollerar nu \u00e4ven en tredjedel av v\u00e4rldens produktiva tillg\u00e5ngar. Enligt UNCTAD (FNs kommission f\u00f6r handel och utveckling) har “internationell produktion blivit ett centralt strukturellt utm\u00e4rkande drag i v\u00e4rldsekonomin”.<\/p>\n
\nSammanfattningsvis har vi en situation d\u00e4r de 500 st\u00f6rsta v\u00e4rldsbolagen st\u00e5r f\u00f6r 70% av all handel.<\/p>\n
\nSammanfattningsvis: Genom globalisering, har kapitalet frigjort sig fr\u00e5n samh\u00e4llet. Det ekonomiska systemet, beh\u00e4rskat av kapital\u00e4garna, har \u00e5tertagit sitt makt\u00f6vertag \u00f6ver det politiska systemet, d\u00e4rf\u00f6r att det ekonomiska systemet globaliserats, samtidigt som det politiska systemet fortfarande \u00e4r begr\u00e4nsat till den nationella niv\u00e5n.<\/p>\n
\nN\u00e4r det handlar om att organisera det oorganiserade, st\u00e5r vi inf\u00f6r ett speciellt problem n\u00e4r det g\u00e4ller diktaturl\u00e4nder och polisstater. S\u00e5dana regimer kontrollerar en mycket stor del av v\u00e4rldens arbetskraft: Vi talar om Kina, Vietnam, Burma och Indonesien. De drar till sig enorma transnationella investeringar. F\u00f6rra \u00e5ret fick enbart Kina USD 42 miljarder i direkta utl\u00e4ndska investeringar, n\u00e4st mest i v\u00e4rlden efter USA.<\/p>\n
\nF\u00f6r oss \u00e4r demokrati inte enbart en moralisk fr\u00e5ga. F\u00f6r arbetarr\u00f6relsen \u00e4r kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter, utan n\u00e5gon som helst dubbelmoral, inte bara en moralisk skyldighet utan en grundl\u00e4ggande klassfr\u00e5ga. F\u00f6r bara n\u00e4r dessa r\u00e4ttigheter garanteras s\u00e5 kan arbetare organisera sig f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig sj\u00e4lva och f\u00f6ra fram sitt sociala och politiska program.<\/p>\n
\nTill sist m\u00e5ste vi vara mera politiska. Mot anpassningspress och r\u00e5dande r\u00e5dl\u00f6shet m\u00e5ste vi kraftfullt h\u00e4vda b\u00e5de legitimitet och n\u00f6dv\u00e4ndigheten av den politik som naturligt \u00e4r v\u00e5r och som har medlemmarnas intresse som utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n