Deltagare, Kamrater:<\/p>\n
Mitt \u00e4mne idag \u00e4r globalisering. Jag hoppas inleda en diskussion inte bara om vad globalisering representerar i sin nuvarande form och det s\u00e4tt p\u00e5 vilket den utmanar arbetarr\u00f6relsen utan \u00e4ven, och kanske viktigare, om vad vi kan g\u00f6ra \u00e5t det.<\/p>\n
Globalisering inneb\u00e4r olika saker f\u00f6r olika m\u00e4nniskor, och ordet anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva olika realiteter. D\u00e4rf\u00f6r kanske det \u00e4r lika bra att b\u00f6rja med att klarg\u00f6ra det begrepp som ligger bakom denna diskussion.Vad \u00e4r globalisering?<\/strong><\/em> En helt annan fr\u00e5ga \u00e4r den om att f\u00f6rst\u00e5 vem som kontrollerar denna process, vem som drar nytta och vem som f\u00f6rlorar. Det \u00e4r en politisk fr\u00e5ga, en fr\u00e5ga om social och politisk makt, samma fr\u00e5ga som p\u00e5 \u00e5ngmaskinens tid. Det \u00e4r en fr\u00e5ga som best\u00e4ms av styrkef\u00f6rh\u00e5llandet mellan sociala akt\u00f6rer som konfronterar varandra globalt, i grunden kapital och arbete, ett styrkef\u00f6rh\u00e5llande som st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n Kampen st\u00e5r mellan den nuvarande formen av globalisering, kontrollerad av kapitalet i dess intressen, och en form av globalisering som \u00e4r kontrollerad politiskt av majoriteten av v\u00e4rldens folk och d\u00e4rf\u00f6r till nytta f\u00f6r majoriteten av v\u00e4rldens folk. Det handlar inte om att \u201dmots\u00e4tta\u201d sig globalisering utan att till\u00e4gna sig globalisering. Det \u00e4r vad arbetarr\u00f6relsens globala kamp handlar om.<\/p>\n Den nuvarande formen av globalisering, dominerad av transnationellt kapital, har utmanat arbetarr\u00f6relsen i huvudsak p\u00e5 tre s\u00e4tt:<\/p>\n F\u00f6r det f\u00f6rsta genom de transnationella f\u00f6retagens (TNFs) enormt \u00f6kade makt. TNF \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng den nya teknikens spjutspetsar och de som gynnas mest. De stora f\u00f6retagen har en oms\u00e4ttning st\u00f6rre \u00e4n medelstora l\u00e4nders ekonomi; de \u00e4r inflytelserika och ibland dominerande i de flesta l\u00e4nders nationella politik och de kontrollerar de internationella finansinstitutioner och mekanismer f\u00f6r ekonomiskt samarbete genom ombud, tack vare sitt inflytande p\u00e5 regeringar.<\/p>\n Kapitalet har ocks\u00e5 kommit att bli starkt r\u00f6rligt, med enorma summor som varje dag cirkulerar genom Internet v\u00e4rlden runt, helt utanf\u00f6r n\u00e5gra nationella eller internationella statliga institutioners kontroll. Privatiseringen av offentliga f\u00f6retag, nedmonteringen av den grundl\u00e4ggande service som staten tillhandah\u00e5ller, s\u00e5som utbildning, h\u00e4lsov\u00e5rd, vattenf\u00f6rs\u00f6rjning, kollektivtrafik, post och kommunikationstj\u00e4nster, \u00e4r del av detta angrepp p\u00e5 staten och genom staten p\u00e5 sociala normer som \u00e5terspeglar viss omsorg om en r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av nationalprodukten och allm\u00e4nhetens intresse.<\/p>\n Genom sitt globala arbetss\u00e4tt och genom sitt inflytande p\u00e5 internationella handelsavtal, s\u00e5som de som f\u00f6rhandlas fram i V\u00e4rldshandelsorganisationen (WTO), vilka ers\u00e4tter nationella lagar och politiska riktlinjer, s\u00e5 kringg\u00e5r transnationellt kapital ocks\u00e5 nationella institutioner f\u00f6r demokratisk kontroll, s\u00e5som parlament, politiska partier och \u00e4ven fackliga centralorganisationer. Intentionen \u00e4r helt klart att sl\u00e5 tillbaka vinningar som uppn\u00e5tts av arbetarr\u00f6relsen under hundra \u00e5rs kamp.<\/p>\n Frihandelsavtal<\/em><\/strong> De fackf\u00f6rbund, frivilligorganisationer och sociala koalitioner som vill reformera WTO anv\u00e4nder taktiker med lobbyverksamhet och alternativa policyinsatser. Taktiken att inkludera s\u00e5dana saker vi anser saknas p\u00e5 WTOs dagordning, s\u00e5som socialklausuler, klausuler om milj\u00f6skydd osv \u00e4r baserad p\u00e5 vissa grundl\u00e4ggande antaganden om vad WTO \u00e4r och vad organisationen g\u00f6r.<\/p>\n De \u00e4r inte bara en institution eller avtal, utan en regim. I grunden \u00e4r en regim en uppg\u00f6relse om politisk makt. I detta fall h\u00e4nvisar frihandels- och investeringssystem till en uppg\u00f6relse om politisk makt mellan l\u00e4nder samt mellan f\u00f6retag och regeringar.<\/p>\n Detta regim m\u00e5ste vi ifr\u00e5gas\u00e4tta. Genom att acceptera de grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r nykonservativ globalisering och fokusera p\u00e5 retorik om fattigdom, demokrati och social assimilering, s\u00e5 hj\u00e4lper vi WTO ur sin legitimitetskris. Detta intr\u00e4ffar vid en tidpunkt n\u00e4r det vi i sj\u00e4lva verket borde g\u00f6ra \u00e4r rakt motsatsen: att f\u00f6rdjupa krisen. Om vi inte g\u00f6ra det s\u00e5 riskerar vi att skapa villkor som skulle g\u00f6ra r\u00f6relserna mot WTO mindre farliga f\u00f6r den politiska och ekonomiska eliten. Vi kan bara vara effektiva om vi forts\u00e4tter att g\u00f6ra det som g\u00f6r oss farliga \u2013 och att g\u00f6ra det b\u00e4ttre. Det \u00e4r genom att vara det ocivila samh\u00e4llet som vi finner att vi kan utmana WTO och det som verkligen ligger bakom.<\/p>\n Det befintliga Nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) och det f\u00f6reslagna Frihandelsomr\u00e5det f\u00f6r de amerikanska kontinenterna (FTAA) \u00e4r illustrationer och en f\u00f6rhandsvisning av vad som avses. De f\u00f6reslagna FTAA-riktlinjerna om investering, som ska tr\u00e4da i kraft 2005, f\u00f6ljer n\u00e4ra det befintliga kapitlet 11 i NAFTA-f\u00f6rdraget. Kapitel 11 uttrycker i koncentrerad form det globala kapitalets str\u00e4van att frig\u00f6ra sig fr\u00e5n alla restriktioner betr\u00e4ffande villkoren f\u00f6r investeringar \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna. Det anger en rad \u201dr\u00e4ttigheter\u201d och skydd f\u00f6r investerare som n\u00e5r sin kulmen i f\u00f6retags r\u00e4tt att direkt ifr\u00e5gas\u00e4tta ett undertecknarlands lagar, regler och praxis om dessa begr\u00e4nsa investerarens m\u00f6jlighet att f\u00e5 ut maximal vinst.<\/p>\n Enligt kapitel 11 \u00e4r det olagligt att inf\u00f6ra investeringsvillkor f\u00f6r lokala komponenter, teknik\u00f6verf\u00f6ring eller hemtagning av vinst. R\u00e4ttsprocesser mellan investerare och stat kan inledas av f\u00f6retag som kr\u00e4ver kompensation f\u00f6r potentiella framtida inkomstbortfall (i s\u00e5dana fall bed\u00f6ms f\u00f6retaget vara offer f\u00f6r en handling “likv\u00e4rdig med expropriering”). Tvisterna avg\u00f6rs i slutna domstolsf\u00f6rhandlingar som leds av \u201dskiljedomsexperter”. Det beh\u00f6ver knappast s\u00e4gas att f\u00f6rdraget inte inneh\u00e5ller n\u00e5gon motsvarande r\u00e4ttighet f\u00f6r stater att vidta \u00e5tg\u00e4rder mot f\u00f6retag f\u00f6r aktuella eller framtida sociala, ekonomiska eller milj\u00f6m\u00e4ssiga skador.<\/p>\n Inneb\u00f6rden i kapitel 11 blev klar n\u00e4r en NAFTA-domstol i fjol \u00e5lade mexikanska staten att betala 16,7 miljoner USD till det amerikanska avfallshanteringsf\u00f6retaget Metalclad. F\u00f6retaget hade h\u00e4vdat att San Luis Potosis delstatsregerings v\u00e4gran att godk\u00e4nna \u00e5ter\u00f6ppnandet av en av f\u00f6retagets soptippar var en handling “likv\u00e4rdig med expropriering”. Tippen hade st\u00e4ngts n\u00e4r en lokal medborgargrupp lade fram bevis f\u00f6r att anl\u00e4ggningen utgjorde ett hot mot den lokala vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n I liknande processer har stater frivilligt kapitulerat innan fallen ens g\u00e5tt till domstol. Amerikanska Ethyl Corporation tvingade 1997 kanadensiska staten att upph\u00e4va sitt f\u00f6rbud mot nervgiftet MMT, en bensintillsats som f\u00f6retaget tillverkar.<\/p>\n I den st\u00f6rsta kapitel 11-processen hittills st\u00e4mmer det kanadensiska f\u00f6retaget Methanex amerikanska staten p\u00e5 970 miljoner USD med anledning av delstaten Kaliforniens regler om utfasning av en giftig br\u00e4nsletillsats som tillverkas av Methanex.<\/p>\n Enligt NAFTAs investeringsbest\u00e4mmelser g\u00e4ller investerarnas \u201dr\u00e4ttigheter\u201d p\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6r vad som brukade vara den offentliga sektorn. United Parcel Service st\u00e4mmer kanadensiska staten f\u00f6r att den favoriserat den egna statliga posten. I enlighet med FTAA \u00e4r det inte ot\u00e4nkbart att ett \u201dutbildningsf\u00f6retag\u201d en dag skulle kunna processa mot stater som \u201dfavoriserar\u201d skolor i det allm\u00e4nnas regi.<\/p>\n FTAA, som inbegriper alla l\u00e4nder i Karibien, Central- och Sydamerika med undantag f\u00f6r Kuba, skulle sprida NAFTAs destruktiva arbete till halva jordklotet med en befolkning p\u00e5 800 miljoner. Avtalen skulle binda undertecknarl\u00e4nderna till en investeringsregim som saknar motstycke vad g\u00e4ller storlek och omfattning. F\u00f6rslagen som g\u00e4ller tj\u00e4nster g\u00f6r rent hus med eventuella hinder f\u00f6r en utf\u00f6rs\u00e4ljning av offentliga sektorn. De f\u00f6reslagna reglerna f\u00f6r intellektuell \u00e4gander\u00e4tt skulle f\u00f6rst\u00e4rka f\u00f6retagens patentmonopol och uppmuntra till patent p\u00e5 livsformer.<\/p>\n Vad NAFTA har gjort, FTAA skulle g\u00f6ra och WTO planerar, \u00e4r att radikalt begr\u00e4nsa v\u00e5rt handlingsutrymme n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rsvara v\u00e5r levnadsstandard, v\u00e5ra arbetsvillkor, v\u00e5r milj\u00f6 och v\u00e5ra r\u00e4ttigheter som arbetstagare och medborgare genom att fr\u00e5nta regeringar sin f\u00f6rm\u00e5ga att agera med lagar och regler i allm\u00e4nhetens intresse. Inga “sidoavtal” och ingen “socialklausul” skulle effektivt kunna minska inverkan av s\u00e5dana h\u00e4r generella regler f\u00f6r f\u00f6retags r\u00e4ttigheter.<\/p>\n Frihandels- och investeringsregimer etablerar ocks\u00e5 uppg\u00f6relser om politisk makt mellan f\u00f6retag och stater. Man har redan v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5tt att frihandelsagendan handlar om att \u00f6ka makten och friheten f\u00f6r f\u00f6retag, s\u00e4rskilt transnationella f\u00f6retag. Percy Barnevik, ordf\u00f6rande f\u00f6r ABB Industrial Group, definierade globalisering p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n \u201cJag skulle definiera globalisering som frihet f\u00f6r min f\u00f6retagsgrupp att investera var vi vill, n\u00e4r vi vill, att producera vad vi vill, att k\u00f6pa och s\u00e4lja var vi vill, och att t\u00e5la minsta m\u00f6jliga restriktioner fr\u00e5n arbetslagstiftning och sociala konventioner”.<\/p>\n Att bli av med dessa restriktioner har inneburit att omdefiniera inhemska regler p\u00e5 s\u00e4tt som skyddar transnationella f\u00f6retags intressen medan man l\u00e4gger nya restriktioner p\u00e5 staters f\u00f6rm\u00e5ga att reglera dem. Till exempel \u00e4gde mellan 1991 och 1999 1.035 lag\u00e4ndringar om utl\u00e4ndska investeringar rum i v\u00e4rlden. Av dessa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6kade 94 procent friheten f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar och minskade den statliga regleringen (FNs rapport om investeringar i v\u00e4rlden 2000). Effekten av s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r att begr\u00e4nsa framtida m\u00f6jliga aktioner fr\u00e5n regeringar och isolera dem fr\u00e5n arbetarr\u00f6relsers och samh\u00e4llsr\u00f6relsers p\u00e5tryckningar.<\/p>\n Som vi s\u00e5g i angrepp av Ethyl Corp mot kandensiska staten under NAFTA’s reglar och i NAFTAs beslut nyligen till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Metalclad Corp mot den mexikanska staten, s\u00e5 \u00e4r det inte bara ett angrepp p\u00e5 milj\u00f6lagstiftningen. Det \u00e4r ett angrepp p\u00e5 den ursprungliga lokala kampen som ledde till denna lagstiftning i f\u00f6rsta hand. I denna mening inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrad social- och milj\u00f6lagstiftning enligt frihandel att man sl\u00e5r tillbaka tidigare segrar f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen och samh\u00e4llsr\u00f6relser.<\/p>\n Vad angrepp under NAFTA-reglar ocks\u00e5 visade var att federala regeringar ofta \u00e4r villiga att f\u00f6rlora dessa fall s\u00e5 att de disciplinerar provinsiella, statliga eller kommunala styrande organ som har antagit progressiv social- och milj\u00f6policy. D\u00e4r federala regeringar inte har den juridiska eller politiska makten att upph\u00e4va s\u00e5dan lagstiftning, s\u00e5 kan de till\u00e5ta extern intervention av NAFTA och WTO att agera \u00e5 deras v\u00e4gnar.<\/p>\n WTO anklagas ofta f\u00f6r hemlighetsmakeri och brist p\u00e5 demokrati. Detta leder l\u00e4tt till f\u00f6rslag om st\u00f6rre insyn och \u00f6ppenhet. \u00c4nd\u00e5 ignorerar ett s\u00e5dant kritik det faktum att vi beh\u00f6ver ha f\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t det vi ser, annars kommer vi bara att vara \u00e5sk\u00e5dare i en \u00f6ppen process. Det \u00e4r inte bara avsaknaden av demokrati i WTO och NAFTA som \u00e4r problemet, utan den direkt fientliga inst\u00e4llningen till demokrati. Att aggressivt sk\u00e4ra ned v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att tvinga fram demokratiska prioriteringar p\u00e5 kapital \u00e4r inte en id\u00e9 i efterhand \u2013 det ligger i sj\u00e4lva hj\u00e4rtat av nykonservativa globaliseringsprojektet. Det p\u00e5minner oss ocks\u00e5 om att hela WTO-processen vilar p\u00e5 hot och tv\u00e5ng. Det \u00e4r hotet om handelssanktioner som driver det, inte m\u00e4nskliga behov eller sunt f\u00f6rnuft.<\/p>\n Den fortsatta spridningen av internationella och lokala protester mot globalisering under de senaste m\u00e5naderna har f\u00f6rdjupat WTOs legitimitetskris \u2013 en kris som var helt uppenbar i Seattle i november 1999. Detta \u00e4r inte bara en extern kris. Det finns allvarliga mots\u00e4ttningar mellan regeringarna i utvecklings- och industril\u00e4nder om WTOs regler, tidsgr\u00e4nser och f\u00f6rfarandes\u00e4tt, vilket har stoppat \u00e5tskilliga f\u00f6rhandlingar. Trots detta f\u00f6rs\u00f6ker nyckelregeringar (s\u00e4rskilt USAs, EUs, japanska och kanadensiska regeringarna) att ut\u00f6ka WTO-avtalens omfattning och st\u00e4rka dess befogenheter.<\/p>\n F\u00f6r att effektivt ifr\u00e5gas\u00e4tta detta f\u00e5r vi inte hj\u00e4lpa WTO ut ur sin legitimitetskris genom att kr\u00e4va att organisationen reformeras. Ist\u00e4llet beh\u00f6ver vi f\u00f6rdjupa krisen och skapa de politiska villkor som beh\u00f6vs f\u00f6r att avskaffa WTO och de frihandels- och investeringsregimer som ligger bakom organisationen.<\/p>\n Att f\u00f6rdjupa legitimitetskrisen i WTO, NAFTA och andra frihandels- och investeringsregimer kr\u00e4ver l\u00f6pande mobiliseringar och protester. Vi b\u00f6r emellertid inte gl\u00f6mma att de officiella handelssamtalen som vi protesterar mot i huvudsak \u00e4r symboliska. Oavsett om man st\u00e4nga ett WTO-m\u00f6te eller inte, tr\u00e4ffas teknokrater p\u00e5 ett dussin andra platser b\u00e5de f\u00f6re och efter det officiella m\u00f6tet. I kombination med (inte ist\u00e4llet f\u00f6r) dessa massprotester, b\u00f6r vi organisera uth\u00e5llig, utbredd folkbildningsverksamhet \u2013 en verksamhet som str\u00e4cker sig bakom symboliska evenemang med officiella m\u00f6ten och blir evenemang i sig. World Social Forum i Porto Alegre, som sammantr\u00e4dde f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rra \u00e5ret och som ska sammankallas igen i januari och februari n\u00e4sta \u00e5r, \u00e4r ett s\u00e5dant evenemang.<\/p>\n Denna folkbildning b\u00f6r inte bara \u00f6ka den kritiska medvetenheten om WTO-regimens inverkan p\u00e5 arbetande m\u00e4nniskor, utan den m\u00e5ste \u00e4ven utforska n\u00f6dv\u00e4ndigheten av demokratiska kontroller \u00f6ver kapital och de s\u00e4tt som detta kan uppn\u00e5s p\u00e5. Oavsett om det \u00e4r en Tobinskatt p\u00e5 spekulativa valutatransaktioner, nationalisering av banker eller erfarenheten i Brasilien med folklig delaktighet i planering av budgeten, s\u00e5 \u00e4r en st\u00f6rre folklig medvetenhet om den absoluta n\u00f6dv\u00e4ndigheten av s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder ett viktigt steg mot att avskaffa WTO, NAFTA, IMF, osv. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta b\u00f6r folkbildningsverksamheten stimulera en kreativ k\u00e4nsla av att det \u00e4r br\u00e5ttom med kollektivt handlande och kollektiva l\u00f6sningar, inneb\u00e4rande en k\u00e4nsla av br\u00e5dska som inte ger upphov till r\u00e4dsla och os\u00e4kerhet, utan f\u00e5r m\u00e4nniskor att t\u00e4nka sig demokratiska alternativ och k\u00e4mpa f\u00f6r att de omedelbart genomf\u00f6rs. Genom detta kan vi f\u00f6rdjupa WTOs legitimitetskris under det att vi skapar legitimitet f\u00f6r v\u00e5ra egna l\u00f6sningar.<\/p>\n Vi b\u00f6r vara klara \u00f6ver att en v\u00e4rld utan WTO och NAFTA inte skulle vara en v\u00e4rld utan regler om internationell handel. Regler existerar redan p\u00e5 lokal och nationell niv\u00e5 i de flesta l\u00e4nder, som tillhandah\u00e5ller v\u00e4lbeh\u00f6vligt samh\u00e4lls- och milj\u00f6skydd samt reglerar handeln med varor och tj\u00e4nster p\u00e5 s\u00e4tt som \u00e4r mindre skadliga (och ibland till och med v\u00e4lg\u00f6rande) f\u00f6r arbetande m\u00e4nniskor.<\/p>\n Ocks\u00e5 p\u00e5 den internationella niv\u00e5n har vi redan en l\u00e5ng rad regler: f\u00f6rdrag och konventioner om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, arbetstagar- och fackliga r\u00e4ttigheter, ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter samt regler som begr\u00e4nsar skadliga former av internationell handel s\u00e5som giftigt avfall och milit\u00e4ra vapen. Dessa internationella regler var resultatet av en l\u00e5ng historia med folk som k\u00e4mpade v\u00e4rlden \u00f6ver, och det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt nu mer \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare att \u00e5ter h\u00e4vda dessa konventioners och principers prioritet. Vi b\u00f6r inte g\u00f6ra det genom att inkludera dem i WTO eller NAFTA s\u00e5 att v\u00e5ra principer och r\u00e4ttigheter absorberas, f\u00f6rvanskas och kommersialiseras i frihandels- och investeringsregimer, utan genom att \u00e5ter h\u00e4vda vikten av grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter och friheter ut\u00f6ver handel och investering och \u00e5ter vinna terr\u00e4ng mot det nykonservativa globaliseringsprojektet.<\/p>\n Vad som nu beh\u00f6vs \u00e4r att dessa regler st\u00e4rks och ut\u00f6kas till att leda handel mer effektivt i arbetande m\u00e4nniskors intresse p\u00e5 b\u00e5da sidor om en handelsf\u00f6rbindelse. Men detta \u00e4r inte bara en fr\u00e5ga om att ers\u00e4tta fri handel med r\u00e4ttvis handel. Att ha r\u00e4ttvis handel \u00e4r inte till n\u00e5gon nytta om ett land har tvingats under de senaste hundra \u00e5ren att odla och exportera kaffe, socker eller bananer eller om m\u00e4nniskor sv\u00e4lter och exporterar ris samtidigt. Vad detta antyder \u00e4r att vi beh\u00f6ver ett grundl\u00e4ggande nytt tankes\u00e4tt om varf\u00f6r vi bedriver handel, vad vi handlar med och behovet av lokala alternativ.<\/p>\n F\u00f6r l\u00e4nderna i syd kan s\u00e5dana alternativ inte ens \u00f6verv\u00e4gas s\u00e5 l\u00e4nge de tyngs av internationell skuld. Pressen att \u00e5terbetala skulder \u00e4r en drivande kraft bakom export, sp\u00e4rra dessa l\u00e4nder in i WTOs frihandels- och investeringsregim samt V\u00e4rldsbankens och IMFs politiska riktlinjer f\u00f6r strukturanpassning. Den totala och omedelbara avskrivningen av tredje v\u00e4rldens skuld och \u00f6kad, villkorsl\u00f6s internationell social bist\u00e5nd \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt innan n\u00e5got system med r\u00e4ttvis handel kan bli verkligt effektivt.<\/p>\n F\u00f6r att bryta v\u00e5rt v\u00e4xande beroende av transnationellt kapital \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att \u00f6verge dessa frihandels- och investeringsregimer som l\u00e5ser in staten i de transnationella f\u00f6retagens globala intresse och bort fr\u00e5n folkligt tryck underifr\u00e5n. Det inneb\u00e4r emellertid ocks\u00e5 att pressen underifr\u00e5n m\u00e5ste omformas till n\u00e5got mer strukturerat eller systematiskt s\u00e5 att staten (p\u00e5 alla niv\u00e5er) inte bara \u2019pressas\u2019 av skiftet i folkopinion mot globalisering, utan kontrolleras av den. Med andra ord s\u00e5 beh\u00f6ver vi inte bara en stat som reagerar p\u00e5 opinionen, vi beh\u00f6ver en demokratisk stat.<\/p>\n Helt klart \u00e4r det ett tung projekt. Men vilken alternativ har vi? Avskaffandet av frihandels- och investeringsregimer som WTO, att underordna transnationella f\u00f6retag demokratisk kontroll och att omv\u00e4nda globaliseringsprojektet kr\u00e4ver demokratisering av staten p\u00e5 nationell och regional niv\u00e5. Att \u00e5terinf\u00f6ra och ut\u00f6ka staters r\u00e4ttigheter \u00f6ver kapital, s\u00e4rskilt r\u00e4tten att reglera transnationella f\u00f6retags verksamhet, \u00e4r bara ett f\u00f6rsta steg. Detta skulle medf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder som \u00f6kad bolagsskatt, restriktioner f\u00f6r kapitalutfl\u00f6de och striktare ekologiskt skydd, samt omsv\u00e4ngning av de tv\u00e5 senaste \u00e5rtiondena med privatisering.<\/p>\n Den kombinerade effekten av demokratisering och lokalisering \u00e4r en omordning av inhemska arrangemang f\u00f6r politisk makt p\u00e5 s\u00e4tt som i grunden mots\u00e4ger \u2013 och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rsvagar \u2013 de globala arrangemangen med politisk makt enligt frihandels- och investeringssystem. Detta i sin tur skapar de politiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar i vilka ett effektivt, folkligt motprojekt kan lanseras f\u00f6r att omkullkasta privatiseringsprojektet. Bara genom ett s\u00e5dant projekt skulle vi sedan vara tillr\u00e4ckligt farliga f\u00f6r att kapitalisternas v\u00e4rsta farh\u00e5gor skulle besannas.<\/p>\n Den globala arbetsmarknaden<\/strong><\/em> I det sammanhanget \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rtryckets ekonomiska roll. De st\u00f6rsta poolerna med reservarbetskraft \u00e5terfinns i l\u00e4nder som \u00e4r polisstater, s\u00e5som Kina, vilka drar till sig 25 procent av alla utl\u00e4ndska investeringar i v\u00e4rlden och som pressar p\u00e5 villkor p\u00e5 botten av skalan.<\/p>\n F\u00f6r att l\u00e4gga ett golv under den ned\u00e5tg\u00e5ende spiralen, s\u00e5 m\u00e5ste de l\u00e4nder d\u00e4r oberoende och demokratisk fackf\u00f6reningsr\u00f6relse (och i vissa fall, alla former av facklig verksamhet) \u00e4r f\u00f6rbjuden, bli m\u00e5l f\u00f6r organisering, och detta har omedelbara politiska inneb\u00f6rd. D\u00e4r handlar kampen om att f\u00f6r\u00e4ndra eller avs\u00e4tta dessa regimer. \u00c4ven om denna kamp kanske h\u00e5ller p\u00e5 att vinnas i Indonesien, s\u00e5 kvarst\u00e5r f\u00f6rtryck av facket i Kina, Burma, Vietnam och Kuba, men \u00e4ven i Syrien, Irak, Libyen, Saudiarabien, Gulf-monarkierna, Iran \u2013 f\u00f6r att bara n\u00e4mna de st\u00f6rsta l\u00e4nder som ber\u00f6rs.<\/p>\n Detta kr\u00e4ver en internationell strategi med kamp f\u00f6r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter i v\u00e4rldsskala, utan dubbelmoral och utan politisk sentimentalism, \u00e4ven om taktiken naturligtvis kan variera. \u00d6verallt d\u00e4r denna kamp hindras av kopplingar till nationella aff\u00e4rsintressen eller statliga prioriteringar, m\u00e5ste denna medbrottslighet visas upp och bek\u00e4mpas.<\/p>\n F\u00f6r arbetarr\u00f6relsen \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter inte en akademisk fr\u00e5ga eller en fr\u00e5ga om kulturell preferens. Det \u00e4r en fr\u00e5ga av grundl\u00e4ggande klassintresse, eftersom det bara \u00e4r d\u00e4r m\u00e4nskliga och demokratiska r\u00e4ttigheter \u00e4r garanterade som arbetstagarna \u00e4r fria att organisera sig f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina intressen inbegripande sina politiska intressen. Av detta sk\u00e4l m\u00e5ste arbetarr\u00f6relsen tillbakavisa alla argument om kulturell relativism d\u00e4r dessa angriper m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheters universella giltighet. De m\u00e5ste utpekas som den korrupta elitens f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rsvara deras v\u00e4lst\u00e5nd och deras makt genom att missbruka deras l\u00e4nders kulturella arv. En allians med de representativa organisationerna f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter (Amnesty International, Human Rights Watch, International League for Human Rights) borde vara en del i en s\u00e5dan strategi.<\/p>\n Fackliga svarsreaktioner<\/strong><\/em> Det h\u00e5ller nu p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndras. Arbetarr\u00f6relsen b\u00f6rjar svara p\u00e5 tre niv\u00e5er: den fackliga agendan, organiseringsagendan och den politiska agendan.<\/p>\n Den fackliga agendan<\/strong><\/em> I detta avseende har n\u00e5gra fackliga internationaler haft en banbrytande roll: till exempel ITF i sj\u00f6farten, eller IUL genom sina avtal med transnationella f\u00f6retag inom livsmedels-, plantage- och hotelln\u00e4ringen, ICEM i petroleumindustrin, IBTU i tr\u00e4- och byggnadsbranchen, UNI i detaljhandeln. M\u00f6nstret sprider sig. Det \u00e4r inte orealistiskt att f\u00f6rv\u00e4nta sig att det v\u00e4xer fram ett nytt system med globala partsrelationer baserade p\u00e5 avtal mellan internationella fackliga organisationer och transnationella f\u00f6retag. Detta \u00e4r ett av de s\u00e4tt p\u00e5 vilka vi kan anv\u00e4nda ny teknik f\u00f6r att globalisera oss sj\u00e4lva. Samma kommunikationsteknik, som har gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r kapitalet att globalisera, har gett oss m\u00f6jlighet att skapa vad som skulle kunna bli den mest effektiva fackliga internationalen i historien, s\u00e5 l\u00e4nge vi har den politiska viljan och beslutsamheten att g\u00f6ra det.<\/p>\n Organiseringsagendan<\/strong><\/em> Det finns knappast mer \u00e4n ett halvt dussin l\u00e4nder i v\u00e4rlden d\u00e4r mer \u00e4n h\u00e4lften av arbetskraften \u00e4r organiserad. Men intressant nog \u00e4r nedg\u00e5ngen i facklig styrka n\u00e5got som sker huvudsakligen i de industrialiserade l\u00e4nderna. I Japan sj\u00f6nk organisationsgraden fr\u00e5n 56% under 1950-talet till ungef\u00e4r 25% idag. I USA sj\u00f6nk den fr\u00e5n 35% till 13% under samma period. I Europa har det skett en lika stark nedg\u00e5ng, utom i Norden, d\u00e4r f\u00f6rbunden framg\u00e5ngsrikt har h\u00e5llit st\u00e5nd hitintills. Dessa \u00e4r inte l\u00e4nder d\u00e4r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen lider av v\u00e5ldsamt f\u00f6rtryck. Vad har h\u00e4nt?<\/p>\n M\u00e5nga faktorer inverkar d\u00e4r: avregleringen av arbetsmarknaden med allt fler arbetstillf\u00e4llen som g\u00f6rs om till tillf\u00e4lliga jobb \u00e4r en.<\/p>\n En annan \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen i f\u00f6retagsstrukturer. De flesta f\u00f6retag minskar antalet direktanst\u00e4llda till en k\u00e4rnstyrka, och l\u00e4gger ut p\u00e5 entreprenad allt som inte betraktas som deras k\u00e4rnverksamhet. Det moderna f\u00f6retaget \u00e4r huvudsakligen samordnaren av arbete som utf\u00f6rs f\u00f6r dess r\u00e4kning av andra. Underentreprenad faller som en kaskad fr\u00e5n en underentrepren\u00f6r till en annan, s\u00e5 sm\u00e5ningom slutar det med en hemarbetare, med villkor och l\u00f6ner som f\u00f6rs\u00e4mras allteftersom man r\u00f6r sig mot den yttre cirkeln. Vad facket inte har gjort \u00e4r att f\u00f6lja sina medlemmar och f\u00f6lja med arbetet. Fackliga medlemsantal har krympt s\u00e5som deras k\u00e4rnmedlemskap har krympt.<\/p>\n Slutligen har vi inverkan av v\u00e4rldsekonomins kriser som de sidsta, som startade i Asien 1997, fortsatte i Ryssland 1998 och gick vidare till Brasilien 1999 och knuffade miljoner m\u00e4nniskor ut ur den formella syssels\u00e4ttningen in i den informella sektorn. Enligt ILO f\u00f6rlorades 24 miljoner arbetstillf\u00e4llen bara i Ostasien, de flesta i vad ILO kallar den \u201dmoderna industriella sektorn\u201d.<\/p>\n Av detta sk\u00e4l \u00e4r organisering av arbetstagare i informell syssels\u00e4ttning en absolut n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens framtid, \u00e4ven i vad som kvarst\u00e5r av den \u201dformella\u201d ekonomin. Informell syssels\u00e4ttning \u00f6kar \u00f6verallt, b\u00e5de i industril\u00e4nder och utvecklingsl\u00e4nder. Vi brukade kalla det “atypiskt” arbete, med vad som h\u00e5ller p\u00e5 att bli “atypiskt” \u00e4r permanent, vanlig, avl\u00f6nad syssels\u00e4ttning.<\/p>\n Att organisera arbetstagare i informell syssels\u00e4ttning i fackf\u00f6rbund b\u00f6r vara en prioriterad fr\u00e5ga f\u00f6r den internationella fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen. Det \u00e4r emellertid inte nu och kommer sannolikt inte att bli en prioriterad fr\u00e5ga inom en snar framtid. De flesta fackf\u00f6rbund kommer att s\u00e4ga att med knappa resurser m\u00e5ste deras prioritet forts\u00e4tta att vara att organisera de oorganiserade i den formella sektorn.<\/p>\n Jag inser att de flesta fackliga organisationer, \u00e4ven p\u00e5 internationell niv\u00e5, \u00e4r ovilliga att ansl\u00e5 knappa resurser till vad som av n\u00f6dv\u00e4ndighet \u00e4r en sv\u00e5r och kostsam organiseringssatsning. Arbetar inom den informella syssels\u00e4ttningen tar emellertid saken i egna h\u00e4nder: i sina egenskap av arbetar g\u00f6r de vad arbetar naturligt g\u00f6r n\u00e4r de har en chans: de organiserar sig.<\/p>\n Den informella ekonomin \u00e4r ett omtvistat territorium: d\u00e4r finns ocks\u00e5 h\u00f6gerns teoretikers \u00e5sikt som skulle betrakta den som en startpunkt f\u00f6r mikrokapitalister. Vi f\u00e5r inte ge upp detta territorium. F\u00f6r oss \u00e4r alla m\u00e4nniskor som arbetar f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle under beroendef\u00f6rh\u00e5llanden arbetstagare och h\u00f6r till fackf\u00f6rbund. Fackf\u00f6rbunden b\u00f6r organisera arbetstagare i informell syssels\u00e4ttning \u00f6verallt d\u00e4r de kan och varhelst de inte kan det, s\u00e5 b\u00f6r de st\u00f6dja dem som g\u00f6r det.<\/p>\n Det \u00e4r sant att arbetstagare i informell syssels\u00e4ttning f\u00f6r det mesta inte \u00e4r del av ett klassikt anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llande med en identifierbar arbetsgivare, och deltar knappast i kollektivf\u00f6rhandlingar, \u00e4ven om de deltar i sociala f\u00f6rhandlingar. Det kr\u00e4vs ett omt\u00e4nkande f\u00f6r v\u00e5r del om vad som \u00e4r en arbetstagare och vad som \u00e4r ett fackf\u00f6rbund. Detta slag av organisering kan bara g\u00f6ras av f\u00f6rbund som ser sig sj\u00e4lva som en samh\u00e4llsr\u00f6relse, det kan inte g\u00f6ras av f\u00f6retagsbaserade fackf\u00f6reningar.<\/p>\n Framg\u00e5ngsrik organisering i den informella ekonomin, men \u00e4ven till exempel i tj\u00e4nsteyrkena, kr\u00e4ver feminisering av fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen.<\/p>\n Om vi menar allvar med att organisera majoriteten av arbetstagarna, beh\u00f6ver vi \u00f6ppna v\u00e5ra organisationer mycket mer f\u00f6r kvinnor \u00e4n vad har varit fallet hitintills. En stor majoritet arbetstagare i den informella sektorn \u00e4r kvinnor. \u00c4ven en majoritet av arbetstagare i tillf\u00e4llig, visstids- och deltidsanst\u00e4llning, f\u00f6r det mesta i serviceyrken \u00e4r kvinnor.<\/p>\n Att \u00f6ppna v\u00e5ra organisationer inneb\u00e4r inte bara att ta med kvinnors specifika krav, utan att underl\u00e4tta deras tilltr\u00e4de till fackliga strukturer, inbegripande p\u00e5 ledningsniv\u00e5 \u2013 jag tror att ordf\u00f6randen f\u00f6r svenska LO f\u00f6rblir ett undantag \u2013 och en f\u00f6r\u00e4ndring av arbetsstil och kultur i v\u00e5r r\u00f6relse, som fortfarande \u00e4r alltf\u00f6r knuten till bilden av den machoindustriella prolet\u00e4ren, en bild som inte \u00e5terspeglar dagens arbetarklass.<\/p>\n Den politiska agendan<\/strong><\/em> Detta inneb\u00e4r inte att fackliga r\u00f6rselse inte beh\u00f6ver en politisk dimension. Naturligtvis klarar vi oss inte utan politik och allt vi g\u00f6r \u00e4r politiskt. Men det inneb\u00e4r att vi beh\u00f6ver utarbeta v\u00e5rt eget oberoende politiska program, p\u00e5 basis av v\u00e5ra medlemmars behov, och inf\u00f6rliva en samh\u00e4llsvision som samh\u00e4llet i stort kan identifiera sig med. Detta b\u00f6r inte vara s\u00e5 sv\u00e5rt, eftersom vi inte f\u00f6rsvarar n\u00e5gra intressen som skiljer sig fr\u00e5n intressena hos den stora majoriteten av befolkningen. Vi \u00e4r inte ett \u201cs\u00e4rintresse\u201d utan ryggraden i ett organiserat demokratiskt civilsamh\u00e4lle.<\/p>\n Vi beh\u00f6ver ifr\u00e5gas\u00e4tta den nykonservativa doktrinen och f\u00f6rest\u00e4llnigen att s.k. \u201dmarknaden\u201d, om den l\u00e4mnas till sig sj\u00e4lv, slutligen ska tillfredsst\u00e4lla grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov. Denna doktrin \u00e4r en deterministisk ideologisk fiktion som inte har n\u00e5gon samband med verkligheten. Dess funktion \u00e4r polemisk och demagogisk: att skapa f\u00f6rvirring, att avv\u00e4pna oppositionen och att f\u00e5 medborgarna att tro att alla fr\u00e5gor som \u00e4r viktiga f\u00f6r deras liv ligger utanf\u00f6r deras beslutsbefogenhet. I verkligheten, som vi har sett, \u00e4r nutida kapitalism ett mycket reglerat system som fungerar genom komplexa arrangemang, b\u00e5de formella och informella, bland f\u00f6retag och mellan dessa samt olika offentliga myndigheter, som fastst\u00e4ller marknadsandelar, handelsf\u00f6rbindelser, kreditvillkor och olika produktionsfaktorer, inbegripande arbetskraftskostnader. Med andra ord \u00e4r det ett system, en regim, som styrs av politiska beslut som \u00e4r avh\u00e4ngiga av styrkef\u00f6rh\u00e5llanden mellan samh\u00e4llsakt\u00f6rer som st\u00e4ndigt konfronteras med varandra.<\/p>\n P\u00e5 basis av att f\u00f6rst\u00e5 denna verklighet och av ett gemensamt program b\u00f6r vi s\u00f6ka allianser med andra grupper i civilsamh\u00e4llet som har m\u00e5l som sammanstr\u00e5lar med v\u00e5ra: Jag t\u00e4nker i synnerhet p\u00e5 kvinnor\u00f6relsen, organisationerna f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, milj\u00f6aktivisterna.<\/p>\n Demonstrationerna i Seattle f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan och de som f\u00f6ljde, s\u00e5v\u00e4l som World Social Forum i Brasilien, har visat upp variationen, djupet och den potentiella styrkan i att s\u00e4tta ig\u00e5ng ett folkligt motst\u00e5nd mot den nykonservativa globaliseringsmodellen, s\u00e4rskilt n\u00e4r s\u00e5dana folkliga koalitioner inbegriper arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n Demonstrationerna p\u00e5 senare tid, de i G\u00f6teborg och Genua i synnerhet, har rest fr\u00e5gan om v\u00e5ld: polisens v\u00e5ld och demonstranternas v\u00e5ld. Vi m\u00e5ste vara mycket tydliga p\u00e5 denna punkt: v\u00e5ld kan inte vara en acceptabel taktik i v\u00e5r r\u00f6relse. Stenkastarna \u00e4r inte \u201dkamrater som har fel\u201d, de \u00e4r v\u00e5ra fiender. De \u00e4r v\u00e5r r\u00f6relses kallbrand och de m\u00e5ste isoleras, avv\u00e4pnas och paralyseras. De som f\u00f6rs\u00f6ker finna urs\u00e4kter f\u00f6r v\u00e5ldsamma demonstrationer genom att h\u00e4vda att v\u00e5rt samh\u00e4lle i sig \u00e4r strukturellt v\u00e5ldsamt har inte l\u00e4rt n\u00e5got av historien: terrorism i alla former har alltid tj\u00e4nat v\u00e5ra mest reaktion\u00e4ra motst\u00e5ndarnas syften.<\/p>\n Precis som vi avvisar detta slag av v\u00e5ld m\u00e5ste vi avvisa den gemena sammanblandning som vissa analytiker och politiker f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra mellan motst\u00e5ndarna till WTO och den fundamentalistiska terrorismen, i efterdyningarna efter attackerna i New York och Washington den 11 september. WTO och dess f\u00f6rsvarare kommer s\u00e4kerligen inte att vinna en h\u00f6ga moraliska st\u00e4llning genom att f\u00f6rtala sina kritiker.<\/p>\n Jag har redan n\u00e4mnt den avg\u00f6rande betydelsen av kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. V\u00e5r kamp f\u00f6r att st\u00e4rka de ekonomiska, sociala och politiska r\u00e4ttigheterna f\u00f6r folket \u00e4r en kamp f\u00f6r grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Sedan f\u00f6rsta b\u00f6rjan har fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen slagits f\u00f6r demokratiska r\u00e4ttigheter och denna kamp \u00e4r en grundl\u00e4ggande klassfr\u00e5ga.<\/p>\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kampen mot diktaturer, oavsett deras art, \u00e4r en st\u00e4ndig uppgift men \u00e4ven till exempel f\u00f6r invandrade arbetstagare, inte bara i arabiska Gulf-stater utan i m\u00e5nga andra delar av v\u00e4rlden, inbegripande Europa. Det finns miljoner invandrade arbetstagare i de flesta l\u00e4nder i v\u00e4rlden som praktiskt taget \u00e4r utan r\u00e4ttigheter. I m\u00e5nga l\u00e4nder, i synnerhet i Europa, \u00e4r kampen f\u00f6r att organisera den informella ekonomin n\u00e4ra kopplad till kampen f\u00f6r invandrade arbetstagares r\u00e4ttigheter.<\/p>\n Fr\u00e5gan om internationella fackliga r\u00e4ttigheter \u00e4r en annan fr\u00e5ga som m\u00e5ste st\u00e5 h\u00f6gt p\u00e5 den fackliga dagordningen. Till exempel s\u00e5 \u00e4r strejkr\u00e4tten internationellt erk\u00e4nd som en grundl\u00e4ggande m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, s\u00e5som \u00e5tskilliga internationella instrument vittnar om. N\u00e4r det g\u00e4ller solidaritetsstrejker, s\u00e4rskilt i ett internationellt sammanhang, finner vi pl\u00f6tsligt att en grundl\u00e4ggande m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet inte \u00e4r s\u00e5 grundl\u00e4ggande n\u00e4r allt kommer omkring. Internationella solidaritetsstrejker kriminaliseras i m\u00e5nga l\u00e4nder, inbegripande industriella demokratier, eller s\u00e5 omges de av s\u00e5 m\u00e5nga villkor att de i praktiken om\u00f6jligg\u00f6rs.<\/p>\n \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det just denna variant av strejkr\u00e4tten som vi beh\u00f6ver mest i en globaliserande ekonomi. Den svenska arbetarr\u00f6relsen \u00e4r s\u00e5vitt jag vet den enda hitintills som tagit upp denna fr\u00e5ga i samband med EFS och EU-toppm\u00f6tet i Nice. Detta krav \u00e4r helt riktig och grundl\u00e4ggande. Vi beh\u00f6ver s\u00e4tta ig\u00e5ng med en kampanj f\u00f6r att \u00e5terf\u00e5 denna r\u00e4tt och vi \u00e4r flera som \u00e4r beredda att g\u00f6ra insatser och att bidra till en s\u00e5dant kampanj. En annan internationell NGO, som \u00e4r en del av arbetarr\u00f6relsen, SOLIDAR (tidigare International Workers\u2019 Aid, internationella organisationen f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rds- och solidaritetsorganisationer till vilken OPIC \u00e4r ansluten) har genomf\u00f6rt en internationell kampanj p\u00e5 temat att fackliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, tillsammans med IFWEA och FFI.<\/p>\n N\u00e4r det \u00e4nnu g\u00e4ller fr\u00e5gan om fackliga r\u00e4ttigheter s\u00e5 beh\u00f6ver vi s\u00e4tta upp industriell demokrati p\u00e5 dagordningen igen. Detta \u00e4r en mycket gammal fr\u00e5ga och den diskuterades igen under 1970-talet, men dr\u00e4nktes sedan av den ekonomiska krisen, \u00e5tf\u00f6ljd av massiv och permanent arbetsl\u00f6shet, som f\u00f6ljde p\u00e5 den f\u00f6rsta \u201doljechocken\u201d 1975. \u00c4ven om demokrati som en form av politisk maktdelning och samexistens i samh\u00e4llet \u00e4r universellt erk\u00e4nd i de flesta l\u00e4nder, \u00e5tminstone i teorin, s\u00e5 \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att inte denna princip p\u00e5 samma g\u00e5ng skulle vara g\u00e5ngbar p\u00e5 arbetsplatsen och i f\u00f6retaget. Det \u00e4r detta antagande som vi m\u00e5ste ifr\u00e5gas\u00e4tta. F\u00f6retaget \u00e4r en djupt auktorit\u00e4r form av social organisation och dessa diktatoriska tendenser smittar av sig p\u00e5 hela samh\u00e4llet s\u00e5 l\u00e4nge vi till\u00e5ter det att fortg\u00e5 utan att ifr\u00e5gas\u00e4tta det. Om vi vill ha en demokratisk stat, d\u00e5 beh\u00f6ver vi demokratiska produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden i en demokratisk ekonomi och ett demokratiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n Jag har f\u00f6rs\u00f6kt r\u00e4kna upp n\u00e5gra av de st\u00f6rre utmaningar som arbetarr\u00f6relsen har st\u00f6tt p\u00e5 i globaliseringssammanhang och utpekat n\u00e5gra av de svar som arbetarr\u00f6relsen har utarbetat, eller skulle kunna utarbeta, f\u00f6r att m\u00f6ta dessa utmaningar. Jag skulle bara vilja till\u00e4gga att ett grundl\u00e4ggande villkor f\u00f6r en effektiv internationell policy och \u00e5tg\u00e4rd m\u00e5ste vara att involvera medlemmarna. Internationell facklig verksamhet m\u00e5ste uppfattas av medlemmarna som en naturlig f\u00f6rl\u00e4ngning av fackliga \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 lokal och nationell niv\u00e5, och aldrig som en ansvar bara f\u00f6r ledningen, eller v\u00e4rre, ett f\u00f6rm\u00e5nsr\u00e4tt f\u00f6r ledningen.<\/p>\n Vi \u00e4r alla medlemmar i v\u00e5r r\u00f6relse och som medlemmar i er r\u00f6relse har ni inte bara r\u00e4tten utan \u00e4ven plikten att informera er, att vara ansvariga och att kr\u00e4va redovisning s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e4ller ert f\u00f6rbunds internationella verksamhet.<\/p>\n Jag tackar f\u00f6r er uppm\u00e4rksamhet och ser fram emot diskussionen.<\/p>\n Global Respekt Nu, G\u00f6teborg, 27 oktober 2001<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Deltagare, Kamrater: Mitt \u00e4mne idag \u00e4r globalisering. Jag hoppas inleda en diskussion inte bara om vad globalisering representerar i sin nuvarande form och det s\u00e4tt p\u00e5 vilket den utmanar arbetarr\u00f6relsen utan \u00e4ven, och kanske viktigare, om vad vi kan g\u00f6ra \u00e5t det. Globalisering inneb\u00e4r olika saker f\u00f6r olika m\u00e4nniskor, och ordet anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3,2],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75"}],"collection":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":189,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75\/revisions\/189"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/global-labour.info\/sk\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nJag skulle s\u00e4ga att globalisering, f\u00f6rst och fr\u00e4mst, \u00e4r den process genom vilken en enda integrerad v\u00e4rldsekonomi tar form, en process som drivs av relativt f\u00e4rska men mycket betydande tekniska framsteg, till st\u00f6rsta delen i kommunikationer och transport. I den meningen \u00e4r globaliseringen om\u00f6jlig att stoppa, mycket lik den industriella revolutionen p\u00e5 1800-talet. I det sammanhanget \u00e4r diskussionen om huruvida man \u00e4r \u201df\u00f6r\u201d eller \u201dmot\u201d globalisering lika meningsl\u00f6s som samma diskussion var p\u00e5 1800-talet om att vara \u201df\u00f6r\u201d eller \u201dmot\u201d den industriella revolutionen.<\/p>\n
\nF\u00f6r det andra, och detta \u00e4r en n\u00e4rbesl\u00e4ktad utveckling, har arbetarr\u00f6relsen utmanats av statens minskade roll n\u00e4r det g\u00e4ller att administrera och medla i den sociala kompromiss som f\u00f6rhandlades fram under perioden efter andra v\u00e4rldskriget n\u00e4r arbetarr\u00f6relsen var relativt m\u00e4ktig, en social kompromiss som transnationellt kapital inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver eftersom det nu opererar p\u00e5 global niv\u00e5, d\u00e4r det kan undvika de politiska begr\u00e4nsningar som l\u00e4ggs p\u00e5 det p\u00e5 nationell niv\u00e5.<\/p>\n
\nL\u00e5t oss f\u00f6r ett \u00f6gonblick se p\u00e5 WTO, som har blivit ett v\u00e4rldsomfattande fokus f\u00f6r opposition av fackf\u00f6reningar och andra eftersom den ses som det medel genom vilket v\u00e4rldshandeln beordras i det transnationella kapitalets egenintresse. Men det r\u00e4cker inte som en motst\u00e5ndsstrategi att peka ut vad som saknas i WTO. Det s\u00e4ger oss inte mycket om vad det \u00e4r vi k\u00e4mpar mot.<\/p>\n
\nDen nykonservativa globaliseringens tredje utmaning f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen \u00e4r framv\u00e4xten av den globala arbetsmarknaden d\u00e4r, p\u00e5 grund av kapitalets r\u00f6rlighet och de elektroniska kommunikationerna, arbetstagare i alla l\u00e4nder konkurrerar med varandra, eftersom regeringar bjuder under varandra f\u00f6r att h\u00e5lla kvar eller dra till sig utl\u00e4ndska investeringar. Detta har satt en ned\u00e5tg\u00e5ende spiral i r\u00f6relse med st\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00e4mrade l\u00f6ner, villkor och social service med n\u00e4stan slavliknande villkor i botten.<\/p>\n
\nDessa \u00e4r utmaningarna. Vad har varit fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens svarsreaktion? Initialt har den varit svag och f\u00f6rvirrad. Globaliseringen har ertappat r\u00f6relsen of\u00f6rberedd.<\/p>\n
\nDen fr\u00e4msta uppgiften p\u00e5 den fackliga agendan \u00e4r naturligtvis att organisera de transnationella f\u00f6retagen, vilket inneb\u00e4r att organisera var och en av deras anl\u00e4ggningar och l\u00e4nka samman dem inom en internationell organisation f\u00f6r att skapa en facklig motvikt med facklig kontroll inom sj\u00e4lva f\u00f6retaget.<\/p>\n
\nDessa \u00e4r avtal om principer, s\u00e5som erk\u00e4nnande av fackliga r\u00e4ttigheter inom ett givet f\u00f6retags hela arbetsomr\u00e5de, men vissa avtal inbegriper \u00e4ven andra fr\u00e5gor, som program f\u00f6r att fr\u00e4mja j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan m\u00e4n och kvinnor, yrkesutbildning, b\u00e4sta praxis vad g\u00e4ller information p\u00e5 f\u00f6retagsniv\u00e5 samt arbetsmilj\u00f6.<\/p>\n
\nIFWEA \u2013 ABF-organisationernas internationella federation \u2013 ger sitt eget bidrag till internationell organisering genom sitt Internationella studiecirkelprogram. Internationella studiecirklar \u00e4r lokala studiecirklar i olika l\u00e4nder som diskuterar samma fr\u00e5ga samtidigt. De \u00e4r sammankopplade genom Internet och skickar resultatet av sin diskussion till varandra, s\u00e5 att var och en kan svara. S\u00e5dana studiecirklar skulle l\u00e4tt kunna vara lokala fackf\u00f6reningar i olika dotterbolag inom samma transnationella f\u00f6retag och vad de skulle kunna diskutera \u00e4r f\u00f6retaget. I slutet av programmet skulle man ha ett n\u00e4tverk av lokala fackf\u00f6reningar som k\u00e4nner varandra, som vet hur man kommunicerar med varandra, som vet n\u00e5got om de andra dotterbolag, med andra ord ett virtuellt f\u00f6retagsr\u00e5d. Detta ers\u00e4tter inte m\u00f6ten, men det hj\u00e4lper till att f\u00f6rbereda m\u00f6ten, det h\u00e5ller farten uppe mellan m\u00f6tena, det underl\u00e4ttar uppf\u00f6ljning och det underl\u00e4ttar f\u00f6rvisso gemensamt handlande.<\/p>\n
\nOrganiseringsagendan inneb\u00e4r helt enkelt att vi m\u00e5ste organisera v\u00e4rldens arbetstagare i fackf\u00f6rbund. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r bara omkring 13 procent av l\u00f6nearbetarna i v\u00e4rlden organiserade, om man l\u00e4gger till arbetstagarna i den informella ekonomin sjunker siffran med mer \u00e4n h\u00e4lften, troligen till omkring 4 till 5 procent.<\/p>\n
\nDen politiska agendan har, i f\u00f6rsta hand, att g\u00f6ra med relationer mellan fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och de politiska partier som \u00e4r dess traditionella allierade. Denna relation har blivit problematisk. I Europa har de flesta socialdemokratiska partier i regeringsst\u00e4llning genomf\u00f6rt samma nyliberala politik som sina konservativa motst\u00e5ndare, och \u00f6kande sp\u00e4nningar har f\u00f6rekommit i relationen med facket. Det som kvarst\u00e5r av de kommunistiska partierna har inget att s\u00e4ga om globaliseringen utom att de \u00e4r \u201demot\u201d den, vilket i og f\u00f6r sig \u00e4r meningsl\u00f6st. Den viktiga punkten \u00e4r att varhelst facket har delegerat sitt politiska t\u00e4nkande till partier, s\u00e5 st\u00e5r de utan ett anv\u00e4ndbart svar p\u00e5 globalisering.<\/p>\n